Nu börjar det att dra ihop sig

Efter en dryg månad på Curacao är vi klara för avfärd. Även om vi har haft gått om tid så har det blivit lite snärjigt på slutet, uttrycket ”på kvällen får den late brått ” stämmer nog. Vi har dock hunnit med hel del under den senaste veckan.

Jeanette i vaxartagen

Jeanette har varit på sin första ladys lunch, som var en heldag med shopping, lunch, bad och sun downer. Vi har seglat parad i Willemstad, lite krångligt (se körschemat nedan) men allt gick bra. Natten tillbringades inne i Willemstad vid kaj bredvid Tatoosh, den nyligen framlidne Paul Allens båt (Microsoft).

Stor flaggning

Paradens körschema

Notera jollen på Tatooshs sida!

Dagen efter var det dags för oss att testsegla Bushpoint och seglingen gick till den lilla ön Klein Curaçao och allt fungerade bra. Jeanette kände av lite sjösjuka som botades med Sturgeron.

Fergus och Molly samt Nev i bakgrunden

Yoga förberedelser

Dingy parking only

Klein har skördat sina offer

Men fyren är i aktiv tjänst

Efter två nätter på Klein Curaçao seglade vi tillbaka till stora Curaçao. På kvällen var det välkomstparty för alla rallybåtar på restaurangen Boca 19 med till hörande quize tävling. Vi kan meddela att vi höll den svenska fanan högt och lyckades tillhöra det vinnande laget!

Dock gick det något sämre på golftävlingen som gick av stapeln i fredags där vi endast lyckades placera oss på en tredje plats. Vi avslöjar inte hur många lag som deltog J Men tilläggas bör att Fredrik är väldigt glad för att vara gift med en fru som slår rakt.

Jeanette har blivit utnämnd till rallyts officiella sommelier på vinprovningen som hölls tidigare i veckan på Maduro Wines. Där passade båtarna på att fylla kölsvinet med dryck av alla de sorter.

På onsdag seglar vi till norra Curaçao och tidigt på torsdag morgon lättar vi ankar och styr mot Aruba.

Jeanette & Fredrik

Nu börjar det hända grejer

I veckan som gick bjöd Curaçao Marine på ett fantastiskt grillparty för alla rallydeltagare. 

Se om du kan hitta oss

Bra stämning och högt till tak

Alla hade roligt – Julie, Fergus, Lucas och Jenevora

Även Molly fick en namnlapp

Bra med en katamaran över huvudet om det blir regn

Vi tror att rallyt betytt en hel del för marinan, 45 av de 165 båtar som Curaçao Marine har haft uppe på land under orkansäsongen, var från Suzie Too rallyt. Sedan har säkert förra årets orkansäsong också bidragit. Curaçao anses ligga utanför orkanområdet, så många valde nog att lägga upp sina båtar på Curaçao Marine, som är det enda stället på Curaçao där båtar kan förvaras uppe på land. De fick m a o fullt upp med att ta hand om alla och vi tycker att de har gjort det med bravur!

Bushpoint är nu klar för användning och på lördag blir det en båtparad till Willemstad (huvudstaden på Curaçao) för där blir det stor fest och rallybåtarna ska köra i kortege in till staden. Vi kommer få lägga till och tillbringa natten inne vid stadens kajer. Vi antar att det blir en hel del festande men vår förhoppning är att vi på söndag morgon ska testsegla båten till Klein Curaçao där vi fått ankringstillstånd. Klein ligger bara ca 15 distans bort men det blir motvind dit, och medvind tillbaka till Curaçao, så det blir en bra test för att se om allt står rätt till hos Bushpoint inför säsongen. Det kommer även bli en test av hur den nya Predict Wind trackingen fungerar.

Vi har även hunnit med att testa dykgrejerna och det var på ett dykställe som kallas för
”Tug boat”. Det var väl ett sisådär dyk och kanske har vi kvar för tydliga minnen från Bonaire, men det var ett bra testdyk. Vi hoppas att kunna dyka på Klein Curaçao och vi tror att det är mer Bonaire standard där.

Ready to dive the tug boat

Jeanette & Fredrik

Det rullar på, på Curaçao

Sakta men säkert så kommer vi mer och mer i ordning i båten och i förrgår fick vi t o m upp storseglet, så nu är alla segel på plats. Som du förstår har vi inte så bråttom och det är bra att inte ha så bråttom i värmen.

Men ibland måste man vila sig

Vi har också ett digert träningsprogram i form av yoga, pilates mer eller mindre varje vardag och där emellan så försöker vi simma. O ja, Fredrik är med på allt.

Yogastudio

Asanas

Dags för pilates

Det anländer nya båtar i princip varje dag som ska vara med på rallyt och igår träffade vi/Bushpoint systerbåten Tourterelle som är en brittiskregistrerad Allure 45. Nu börjar vi bli ett stort gäng som träffas kl 16.00 varje dag, här vid Barbara Beach, och BoB:ar (bring your own beer). Vilket betyder att folk kommer hit för att bada och svalka sig efter dagens arbete. Ju närmare helgen vi kommer så ökar antalet öl och kulminerar med Suzie Too Sunday, dvs inget båtarbete (eller annat arbete för den delen) på söndagar utan bara relax med picknick på stranden.

BoBing, fr v Jeanette, Fiona och Jenevora

En vanlig söndag

Pö om pö har vi börjat fylla matförrådet för kommande månader. Nu finns det ju mat att köpa i de länder vi kommer att besöka, förstås, men det känns bra att fylla upp båten med konserver och pasta för att sedan komplettera med färska råvaror allt eftersom.

GPS tracking

Nytt för denna säsong är att vi kommer att ha GPS tracking på Bushpoint. Vår satellittelefon kommer kontinuerligt skicka positionsrapporter till vår Predict Wind sida och på den kommer du kunna se var vi är och var ifrån det blåser samt hur mycket. Klicka på länken så får du ett smakprov https://forecast.predictwind.com/tracking/display/Bushpoint Länken finns redan nu på bloggen, på högersida under rubriken Var är vi? Men det blir nog roligare att kolla när vi börjar segla.

Jeanette & Fredrik

We have splashed

Nu är båten i vattnet med nymålad bottenfärg och allt har gått bra.

Ny och fin bottenfärg

Trixigt att få ut båten

Trångt?!

Splashing

Det är alltid lite nervöst att komma tillbaka till båten efter en längre tid, man vill ju inte att den ska ha fått nya, små krypande, besättningsmedlemmar. Allt såg bra ut och precis som när vi lämnade båten, så det vara bara att stuva in allt och förflytta oss ner till Barbara Beach Marina. Där har vi bokat plats för att ligga och göra klart resten på båten och det är en hel del. Det är många tampar och pryttlar som ska monteras tillbaka och det tar en stund, men det går ingen nöd på oss för vi ligger vid en resort och har tillgång till dess faciliteter. Tillsammans med seglarvänner ombord på Supertramp och Suzie Too går vi på YOGA och pilates mm och umgås på kvällarna.

Barbara Beach

Vår plats den närmaste månaden

En reflektion vi gjort är att efter mindre än en vecka känns det som vi inte har varit borta från båten och allt känns helt naturligt. Det är samma känsla som vi fick när vi kom hem. Vi har bestämt oss för att det är positivt och att vi har två hem som vi trivs i.

Jeanette & Fredrik

Sommarlov

De sista dagarna på den här säsong har vi fått en skolavslutningskänsla. En sån där känsla som man hade när man var liten och städade ur bänken och frågade klasskompisarna vad de skulle göra under sommaren.

Vi hjälper varandra så arbetet går smidigt

Här på Curaçao Marina är vi flera båtar som nästa säsong ska göra Suzie Too Rallyt och vi håller alla på att förbereda våra båtar för upptagning och förvaring på land. Så det känns som en skolklass som splittras under sommaren och som återförenas till hösten, några kommer att sluta eller byta klass och så kommer vi få nya klasskompisar.

Kölsvin (bar) tömning

Båten är upptagen och står på land, motorn är servad och allt är rengjort så nu kan vi med gott samvete ta sommarlov från vårt seglande. Det ska bli jättekul att komma hem.

I väntan på upptagning

Kolla in vilken gammal dam som ligger här! Respekt! 

Northern Light är nog världens kanske mesta långfärdsseglarbåt och är nu såld till en holländare. Vi skrev om de förra ägarna, Deborah och Rolf  i vårt inlägg ”Fast i isen”.

Fast i isen

Vi hoppas att du som följt oss har gillat våra inlägg och hoppas att du följer oss nästa säsong för det tror vi kommer bli en mycket spännande resa från Curaçao till Belize via Aruba, Colombia, Panama, Guna Yala och Honduras.

Tack för denna säsong, nu tar vi sommarlov i skrivandet och återkommer i höst! Hoppas du får en jätteskön sommar!

Jeanette & Fredrik

32 dyk senare

Nu har det blivit dags för oss att ta farväl av Bonaire och de människor vi mött här och som vi hoppas på att träffa igen, en del förr och en del senare som det brukar bli. Vi blev mycket rörda idag när vännerna Anne & Bob på s/y Baloo kom och sjöng en avskedssång till oss som de komponerat om vår tid tillsammans.

Vi kommer gärna tillbaka till Bonaire för månaden här har varit helt underbar och vi har aldrig dykt så mycket och vi har heller inte legat still så länge.

Det sägs att en bild säger mer är tusen ord

Vårt sista dyk blev också vårt bästa dyk, det kändes nästan som om fiskarna ville tacka oss för den tid vi tillbringat här. Så vi gjorde ett litet bildspel och man kan säga att vi blev fångade i en fiskstorm 🙂 Alla bilderna är tagna under ett och samma dyk.

 

Imorgon bitti lämnar vi Bonaire och går till Curaçao marina och börjar förbereda båten för upptagning, så det kommer bli mycket puts och städ den närmaste tiden.

Jeanette & Fredrik

100 plus och när Syrien kom till marinan

Det är inte varje dag man blir misstänkt för att finansiera rebeller! Vi ville vara säkra på att ha en plats i marinan för nästa seglingssäsong som för oss börjar i oktober, så därför bokar vi plats redan nu. Marinan vill ha några hundra dollar i handpenning och de föredrar en betalning genom banköverföring. Sagt och gjort, vi fixar det med vår bank och anger SY Bushpoint som referens. MEN marinan får inga pengar… och efter en vecka kontaktar vår bank oss och undrar vad SY står för? Marinans bank är amerikansk och de har stoppat överföringen till marinan och vill kolla om SY har något med Syrien att göra! Ibland blir verkligheten för komisk! Vi har naturligtvis försäkrat att vi inte har någonting med kriget i Syrien att göra.

Nu har vi varit på Bonaire en månad och dykt från båtar, dykt från jolle, dykt från land och gjort nattdyk. Vi har dykt så mycket att Fredrik kommit upp i för honom magiska antalet 100 dyk. Han påstår att man slutar räkna och bara säger 100 + om någon frågar hur många dyk man gjort. Fredrik blev dock snabbt nedtagen på jorden av en av våra Dominospelande vänner som talar om att han precis gjort sitt 1000 dyk, han är fotograf och håller ordning på sina bilder genom sina dyk. Dominospelande vänner… jo vi har börjat spela Mexican Train Domino på söndagar och tycker det är jättekul (pensionärsvarning)!

Självklart har vi gjort en dykfilm!

<

Vi har hunnit med en sväng på ön och sett de obligatoriska rosa flamingorna och om vi förstått rätt så får de sin rosafärg från någon alg som växer i saltdammarna.

Vi har även börjat att längta hem! När det börjar dra ihop sig för hemfärd tycker vi att det känns bra att åka hem, faktiskt oavsett hur länge vi varit borta. Det ska bli jätteskönt och jätteroligt att komma hem. Men först några bilder från vår runtur på Bonaire tillsammans med Per och Sarah på s/y Sailfish.

The eagle has landed!

Lunch i skuggan

Vi delade med oss av salladen till denna färgglada filur

Här växer flip flop på träd!

Planen är nu att vi lämnar Bonaire den 2 maj och seglar till Curaçao för att ta den 7 maj ta upp båten på land och den 12 maj landar vi på Arlanda.

 Jeanette & Fredrik

Bonaire – B i ABC-öarna

Ur vulkan uppstod de öar som kallas ABC varav vi nu är på Bonaire. Aruba och Curaçao är de andra två öarna och ska man vara korrekt så ligger de i BCA eller ACB ordning beroende på vilket håll man kommer från.

Nu är det filmtajm, och vi avslutar även inlägget med en lite bonusfilm, här en film om hur vi tog oss till Bonaire. 
Det första arkeologiska fynden på Bonaire dateras 3000 år tillbaka, men de flesta fynden talar för att ön beboddes först för 1000 år sedan. Precis som de andra karibiska öar vi besökt så var det även indianer från Venezuela som först kom till Bonaire, sedan kom spanjorerna och resten av historien kan du nog vid det här laget… År 1499 deklarerade spanjorerna att Bonaire tillhörde dem, de förslavade indianerna och förflyttade dem till ön Hispaniola (nuvarande Haiti och Dominikanska Republiken). De som blev kvar på Bonaire fick ”jobb” på plantager och ön lämnades mer eller mindre utan invånare. Spanjorerna namngav öarna: Islas Inutiles – fritt översatt ”värdelösa öar”. I början av 1500 talet satte spanjorerna iland kreatur för att förse grann ön Curaçao med kött och för att sköta om kreaturen skickades indianer från Hispanola till Bonaire! Därefter lät spanjorerna befolka ön med fångar från Syd- och Centralamerika.

Ända fram till början av 1800 talet bytte Boniare ”ägare” ett flertal gånger, samma historia som i resten av Karibien, men år 1817 föll ön i holländska händer. Bonaire har nu status som särskild kommun i Nederländerna (2010 upphörde nederländska Antillerna som autonom provins).

Det är inte i alla kryssningshamnar man kan bada och dyka precis vid fartyget

Per, Sarah från s/y Sailfish och Jeanette vid slavhusen

Slavhusen är små, låga och trånga och det är svårt att förstå att det sov fyra till sex män här. Men innan de byggdes 1850 sov de under bar himmel på stranden. Husen var bara till för att sova i, sina familjer hade de i Rincon och dit gick de på sin lediga söndag, en promenad på 6-7 timmar!

Ön har sedan länge haft saltindustri där slavarna jobbade, men 1863 förbjöds slaveriet och därmed lades saltanläggningen på is. 1966 startade Akzo Nobel upp saltproduktionen igen och 2010 köpte American Cargill Corporation anläggningen så saltproduktionen är i fullgång.

Det räcker till några frukostägg, kolla lastbilen till höger i bild

Nummerplåtar inspirerar till dykning

Dagarna på Bonaire fördriver vi med dykning…

Påväg mot ännu ett dyk

French Angel fish som barn

French Angel som vuxen

Ett stim Smallmouth Gunt gömmer sig i skuggan

Spotted drum

Banded Butterfish (och Jeanette till höger)

Bushpoints egna filmmakare har också gjort en kort film om ”Hellmoppers på St Barth” som vi avslutar med.

 Jeanette & Fredrik

Bojad på Bonaire och en unik naturupplevelse

Nu har vi varit på Bonaire i drygt en vecka och här är det ankringsförbud så vi ligger vi på boj. Det är ankringsförbud eftersom där det är tillräckligt grunt så det skulle gå att ankra är det korallrev. Det finns bara 42 bojar och omsättningen på dessa har under veckan som gått varit låg, de flesta verkar vara ”långliggare” som oss.

När vi kom tog vi den första lediga bojen vi såg och det visade sig att vi hade en otrolig tur. De bojar som är längst norrut verkar vara de mest populära. Här ligger vi med aktern precis vid kanten, där det blir djupt, så det är bara att dyka direkt från båten. Vi ligger precis utanför ett av dykcentren så vi har alltid något att titta på och även på kvällen ser vi nattdykare med sina ficklampor i det klara vattnet.

Otålig väntan på att få dyka

Vi har skaffat all dykutrustning och kommit igång med dykningen på allvar och gjort en hel del dyk redan. Det finns över 100 dykplatser på Bonaire så vi har att ha att göra under den månad vi ska vara här och dyka. Till dykplatserna kan vi antingen ta jollen eller båten och tar vi båten lämnar vi jollen på bojen för att visa att den är upptagen, annars lär inte bojen vara ledig när vi dykt klart för dagen.

Dykförberedelse på s/y Sailfish

Fyra dagar efter fullmåne gjorde vi ett nattdyk tillsammans med Per och Sarah på båten Sailfish. Vi ville uppleva ett naturfenomen som bara inträffar 2-5 dagar efter fullmåne och ca 40 minuter efter solnedgång och varar bara i 10-15 minuter, så det hänger på timing. Det är yttepyttesmå musselkräftor som kallas Ostacods och de beter sig precis som eldflugor och lyser för att imponera på honorna. En mäktig upplevelse som är svår att beskriva men den intresserade kan läsa mer på denna länk https://www.diveoclock.com/destinations/Caribbean/Bonaire/Ostracods/

Stilstudie

Redan nu är vi några båtar här som ska delta i Suzie Two rallyt Western Caribbean nästa säsong och fler på väg så det kommer inte råda någon brist på dykkompisar.

För den informations- och historiesugne så kommer det, men vi måste dra lite på det eftersom vi kommer vara här så länge 🙂

Jeanette & Fredrik

Framme på Bonaire

Det finns ett utryck Fair winds and following seas som man brukar säga till seglare som ger sig av. Vi törs nog påstå att det är precis så vi har haft det på vår överfart. Det kan bero på att det var just det som Randy på den kanadensiska båten Moorahme ropade till oss när vi var väg ut ur lagunen på St Martin.

Efter 3 dygn och 6 timmar och 502 seglade sjömil är vi så framme på Bonaire. Här har vi tänkt stanna i ungefär en månad och vi räknar med att dyka en hel del eftersom Bonaire är en av de heliga platserna inom dyksporten. Så du får nog räkna med en hel del inlägg om dykning istället för segling den närmaste månaden.

Jeanette & Fredrik