Med bravur godkänt

Besiktningen av båten gick mycket bra och besiktningsmannen hade inte en enda sak att anmärka på och det är vi naturligtvis mycket glada för!

Nu är båten överlämnad till de nya ägarna eller rättare sagt båten är flyttad till in Harbortown Marina. Där ville de nya ägarna ha båten liggande tills de har möjlighet att komma till ner till sin båt, de är kanadensare och kan inte resa in i USA för tillfället. Det kändes vemodigt att lämna Bushpoint och hade det inte varit för att vi har en ny båt på gång hade det nog varit värre.

Flyget hem är bokat och vi räknar med att landa lördag morgon på Arlanda. Det gick väldigt fort med allt på slutet!

Tydligen är munskydd obligatoriskt på flygplanen
Så vi tillverkade egna

Nu har vi bara kvar att tacka Arne och det blir inte det lättaste! Han har varit till en otroligt stor hjälp för oss! Utan Arne hade det varit mycket svårt att få till allt och framför allt hade vi inte haft lika trevligt och kul. Vi tror Arne tyckt att det varit trevligt och att det kommer bli lite tomt efter oss, fast han kommer nog tycka att det är rätt skönt att få tillbaka sitt hus som vi ockuperat. Men riktigt så lätt kommer Arne inte undan, för om några veckor åker han till Sverige och då kommer vi att våldgästa honom på Huvudskär! Tänk att som av en händelse få möta en ny människa och sedan får en vän för livet, det är fantastiskt att vara med om!

Arne på skönhetssalong
Hårda Arne

Tidigare år när vi kommit hem till Sverige har vi gjort uppehåll med våra inlägg, men i år tänkte vi försöka fortsätta skriva. Dels för att vi tycker det är roligt och att det blir som en liten veckodagbok med bilder och allt och dels har vi ju den nya Bushpoint som ska ta form. Varvet hörde av sig och sa att de börjar svetsa i dagarna och vi kommer få de första bilderna om ca 2 veckor.

Så vi hoppas du vill hänga med även fast vi kommer att vara på hemmaplan ett tag framöver.

Jeanette & Fredrik

Förberedelsen

Den senaste veckan har vi gjort i ordning båten inför överlämnande och besiktning. Vi har hunnit samla på oss mycket grejer på 5 år, men nu är alla lådor och utrymmen genomgångna, inventerade och rengjorda.

En dag unnade vi oss lite ledighet och cyklade till stranden. Florida har nu börjat lätta på restriktionerna och det var betydligt mer aktivitet på stranden än tidigare.

Vi har även utvecklats i vårt videokonfererande och förutom våra samtal med våra norska vänner nere i Ft Lauderdale så har vi även börjat att ”Zooma”. Förra fredagen hade vi ett mycket trevligt videosamtal med massor av folk runt om, vad sägs om Kanada, Danmark, Maine, Honduras och Guatemala. Vi har även provat på att spela sällskapsspelet Codenames via video, måste säga att det fungerade fantastiskt bra även fast herrarna avgick med segern. Detta sätt att umgås med vänner runt om i världen är en positiv sak som vi kommer att ta med oss från denna Coronatid.

Båten är nu mer eller mindre klar och planerad besiktning är den 12 maj och övertagandet den 14 maj. Därefter börjar vi leta flygbiljetter och som det ser ut nu är det inga problem att flyga hem. Men det kommer att vara på kortvarsel eftersom flygbolagen verkar ha kort framförhållning på vilka flyg som går. Går man in och söker på biljetter så finns det många avgångar, men sedan blir många inställda. Vi letar flyg med få stopp/byten eftersom vi kommer ha mycket bagage och det bästa hade varit att checka in bagaget hela vägen till Arlanda. Vi hoppas på tur, men annars kommer vi ju klara av att lyfta och bära eftersom vi varit duktiga med vår träning den senaste tiden.

I skrivande stund är vi uppe i Arnes stuga i Orlando och försöker få plats med allt i väskorna och även hålla bagaget under den tillåtna vikten. Några nya väskor av modell större är införskaffade, så det ser rätt ljust ut. Det enda som spökar är vikten eftersom olika biljetter och flygbolag har olika viktgränser så det får bli justeringar in i sista.

För den intresserade kan vi även dela med oss av denna länk där ni kan följa de OCC båtar som är på väg över Atlanten.

https://forecast.predictwind.com/tracking/rally/occ-atlantic-fleet/

Jeanette & Fredrik

Kovändningen

På kvällen efter att vi publicerade vårt förra blogginlägg fick vi ett bud på Bushpoint och det har vi accepterat, så nu får Atlanten vänta!

Som du kanske kommer ihåg har vår båt varit till salu eftersom vi har beställt en ny. När vi var i Miami i början av mars kom ett kanadensiskt par och tittade på Bushpoint. De tyckte om vad de såg, men sedan dök viruset upp de ville avvakta, vilket vi naturligtvis hade största förståelse för.

Vi seglade vidare och gjorde så småningom en plan att segla över Atlanten och vi handlade massor av mat så vi skulle klara oss i två månader, lagade och fryste in. Sedan pratade vi med vår mäklare om att han kanske skulle tala om för kanadensarna att båten kommer lämna denna sida av Atlanten inom ett par veckor. Sagt och gjort och då säger kanadensarna att de vill lämna ett bud och köpa båten i Florida där vi ligger nu! WoW! Vi kan förstå kanadensarna för att vill man ha en Allures 45 och inte vill köpa en ny, så finns det inte så mycket att välja på. Vad vi vet finns det en till Allures 45 till salu, men den ligger i Frankrike och är 5 år äldre.

För oss hade den perfekta tajmingen varit att det stod en köpare på kajen i Sverige när vi kom hem, men med tanke på hur världen ser ut just nu så är detta så nära den tajmingen vi kan komma. Vi är förstås lite dubbla eftersom vi har förberett oss och sett fram emot äventyret över Atlanten. Visserligen har vi ju redan seglat över Atlanten en gång, men från detta håll ska det vara lite tuffare och det hade vi gärna haft under bältet. Sedan hade det också varit skönt att vara ”off grid” och slippa tänka på Covid-19 under tiden och hoppas på att det lugnat ner sig när vi kom över på andra sidan.

Från början trodde vi att båten skulle vara för dyr för USA marknaden eftersom den är momsad i Sverige, men med tanke på att US dollarn är så stark gentemot svenska kronan så är vi riktigt nöjda. Budet är accepterat och är processen igång. Men lite typiskt att detta händer efter två dagars storhandling på Wal-Mart och matlagning. Nu får vi skifta fokus och förbereda båten för en besiktning innan överlämnandet. Hur vi ska göra med allt som vi har handlat och lagat vet vi inte, antagligen kommer vi göra våra båtgrannar väldigt glada.

Nya ägarna får rengjord botten
Fredrik har öppnat herrfrisör salong
SnyggArne

Jeanette & Fredrik

Vi har en plan

Du kanske minns att vår ursprungliga plan var att segla den norra rutten hem och besöka bl a Grönland, sedan kom Covid-19 pandemin. Den planen skrotar vi nu dels för att i stater längre upp, t ex Rhode Island och Maine, så är det 14 dagars karantän om man kommer från en annan stat. Vi vet att USA håller på att öppna upp och även om det skulle bli helt öppet så tror vi inte att det kommer vara som vanligt. Lägg där till att Covid-19 inte försvunnit, och vår sjukförsäkring gäller bara för 90 dagar i USA och går därmed ut den 15 maj. Enligt vår tidigare plan skulle vi ta en kort resa till Kanada och därmed komma tillbaka till USA med 90 nya dagar och oförsäkrad i USA känns minst sagt ”risky”.

Att vi missar USA:s öst kust, Newfoundland, Grönland, Island och Färöarna tycker vi förstås är jättesynd, så har dem kvar på listan ”Länder att segla till”. Vi kanske skjuter på Patagonien, vi får se ”Sailing plans are written in the sand at low tide”.

Vi börjar bli klara med att fylla på våra förråd så att vi är bunkrade för att kunna segla hela vägen hem utan att behöva stanna och handla. Vi har börjat lagat mat och frysa in i portionspåsar.

Hur ser då planen ut?

Runt månadsskiftet börjar vi sakta röra oss norr ut för att gå i s.k. självkarantän vilket innebär minimal (ingen) kontakt med andra människor och inga besök i affärer.

Så i mitten på maj kommer vi vara helt säkra på att det inte finns någon Covid-19 ombord och då är vi redo för att ta oss an Atlanten.

Vi tar sikte på Bermuda som ligger 4–5 dygn ut i Atlanten och om vädret är bra och allt funkar så fortsätter vi utan att stanna. Då styr vi mot Azorerna som ligger ytterligare 12–14 dygn bort. På Azorerna kan vi stanna och vila och skulle vi behöva kan vi även proviantera och fylla diesel innan vi fortsätter 8–10 dygn till Europa, sedan är vi ju nästan hemma! Teoretisk är det väl 6–7 dygns segling kvar när vi kommer till engelska kanalen, men i Europa finns det hamnar där vi får komma in och vila.

Efter att vi lämnat USA:s östkust kan det hända att det är mer fördelaktigt pga. vindar att segla upp mot Skottland istället för mot Azorerna. Då kommer vi in norr om Skottland och det tar ca 22 dygn, det blir visserligen en kortare rutt, men vi får segla fler dygn utan stopp.

Vi hoppas naturligtvis på att det ser annorlunda ut i Europa när vi kommer så långt och att det finns många platser att stanna på. Oavsett var och hur länge vi stannar så förstår du att det kommer ta en stund att komma hem.

Till syvende och sist är det vädret som kommer att bestämma och du kommer kunna följa oss hela vägen med satellit tracking. Det håller även på att etableras en ”Predict Wind tracking” grupp där du kommer kunna följa flera segelbåtar som ska över Atlanten. Länkar och information om detta kommer lite senare.

Det är ganska båtar som är på väg över till Europa från olika ställen och vi tror att det är fler än vanligt. Det pratas om att man inte vill lämna sin båt i Karibien eftersom det är osäkert om och när man kan åka tillbaka till sin båt. En annan reflektion är att många av öarna/länderna i östra Karibien är mycket beroende av turism och den lär ju ha avstannat och frågan är när den kommer igång igen. Ländernas/öarnas ekonomi är inte lysande från början och får de ingen hjälp utifrån kommer det bli tuffa tider.

Försök till social distans på marinan

Jeanette & Fredrik

Nu smider vi planer

Vi hade mycket sköna påskdagar hos Arne i Orlando. Dagarna startade vi med långpromenader, vi badade i poolen, åt för mycket mat och spelade sällskapsspel. Mest spelade vi Farkle som är ett lättsamt tärningsspel och en kväll spelade vi Monopol. Vi kan väl säga att kvinnlig list övergick männens förstånd trots att Centrum och Norrmalmstorg inte ingick i fastighetsbeståndet.

Spelhålan
Vandring i Split Oak Forest Orlando
Rådjur med svans?

Nu är vi åter i båten och har återgått till våra rutiner med träning och vi är ju väldigt lyckligt lottade som kan röra oss fritt och bl a cykla och handla när vi vill. Flera båtar som vi känner ligger ankrade i vikar på öar i Karibien och är riktigt vingklippta, de får i princip bara vara på sin båt och inte ens simma runt den! Vi kan förstå att folk börja känna av lappsjuka, men det engelska uttrycket ”cabin fever” är kanske ett bättre uttryck när man befinner sig på en segelbåt. Saxat från wikipedia ”En person som fått lappsjuka känner ett starkt panikartat begär av socialt umgänge vilket gör att personen i fråga känner sig instängd. Tillståndet botas genom att träffa andra människor”.

Gymråttan ❤🙂

Vi är med i seglargrupper på Facebook och i dem har det börjat smidas hemseglingsplaner. Vi har som du vet flera idéer och våra tankar snurrar för fullt så nu har även vi börjat hamra på en plan.  Vi tänkte dock lämna den som en sk. cliffhanger, så att du har något att se framemot till nästa inlägg. Dessutom behöver vi sova på saken!

Jeanette & Fredrik

Påsk i Arnes stuga

Sedan sist har det inte hänt så mycket… Vi har fortsatt med våra tränings- och yogapass och även funderat på seglingsplaner. Återigen har vi kommit fram till att det är allt för mycket som hänger i luften för att vi ska kunna bestämma något. Men vi kan väl säga att det finns två huvudspår. Antingen lägger vi kvar båten någonstans i Chesapeake Bay eller så seglar vi hem över Atlanten och just nu leder nog det senare alternativet. Eftersom vi har det bra här och gärna seglar den lite mer nordliga rutten tillbaka till Skandinavien, så har vi gott om tid att bestämma oss.

Morgonpromenad
Kryssningsfartygen ligger fortfarande på redden
Cykelservice
Nu förstår varför det plaskar i dammen.

I tisdags var det dags att börja tänka på påsken och då föreslog Arne att vi skulle åka hem till honom i Orlando för att fira den. Nu är det ju bara Arne och vi, så vi tycker inte att vi bryter mot ”stay at home” orden och ”social distancing” som gäller här i Florida. 

Tyvärr hade IKEA i Orlando stängt så vi kunde inte köpa sill, men vi bunkrade mat och dryck på Publix som är en större supermarket. På Publix håller alla ett avstånd på 6 ft (ca 2 m) ifrån varandra som man ska göra i dessa tider, alla kundvagnar tvättas efter varje användning och många kunder och personal använder någon form av munskydd och gummihandskar.

Arnes stuga
Morgonpromenad i Arnes hoods.

Köttbullarna är stekta och Janssons frestelse är på gång, förvisso inte med hummeransjovis men vi tycker att det funkar ändå. Ägg med Kalles finns så det blir lite svensk känsla ”over here”.

Köttbullar in the making – mass production

Glad Påsk önskar
Jeanette, Fredrik & Arne

Vi ligger kvar

Vi börjar med att berätta att allt är bara bra med oss. Vi roar oss med olika saker och motionerar med cykling, långa promenader och Yoga och en dag cyklade vi till stranden.

Det finns även tid för att diskutera och fundera på olika saker förutom Covid-19.

Seglingsplaner diskuterar vi dagligen och kommer fram till samma sak varje dag, det är allt för tidigt att kunna planera något. När det väl lugnat ner sig, för det kommer det ju att göra förr eller senare, då kommer vi att ha massor med alternativ att ta ställning till, men fram till dess sitter vi, bokstavligt, still i båten.

Samkväm på marinan

I torsdags hade vi riktig höjdarunderhållning! Eftersom marinan ligger inom synhåll från Kennedy Space Center fick bevittna en Atlas raket skjutas upp och det var vi naturligtvis tvungna att föreviga på film. Det var fler raketer planerade kommande dagar men tyvärr har de blivit uppskjutna… (ha ha ha).

Vi hoppas att du uppskattar filmen även om Arne inte var speciellt imponerad. Men det kan ju bero på att Arne jobbat på SVT som fotograf och filmat det mesta runt om i världen.

Jeanette & Fredrik

Hur går det för oss?

Nu har vi lämnat Ft Lauderdale och seglat över natten upp till Cape Canaveral. Det var en mycket bra och snabb nattsegling eftersom vi även här hade hjälp av golfströmmen. 

8,3 knop genom vatten och 10,2 över grund, tack för det golfströmmen.

Vi har fått frågan om varför vi nattseglar och det svaret är ganska enkelt. Det är en fördel att komma fram när det är ljust eftersom det är enklare att angöra en hamn eller marina då. Är sträckan vi vill segla längre än att vi kan starta på morgonen och komma fram innan mörkrets inbrott så tar vi natten till hjälp. Vi gillar dessutom att nattsegla och särkilt när det är bra förhållanden och man kan studera stjärnorna.

I Cape Canaveral hade vi två saker på agendan. Vi skulle hämta upp vår nyservade livflotte och träffa Arne Pontan som vi fått kontakt med via vår blogg. Arne har hållit till i Florida de senaste tio åren och har sin båt i Port Canaveral Yacht klubb och där ordnade han även en plats till oss! På denna lilla mysiga klubb kan vi ligga för ett överkomligt pris. 

Det känns mycket bra att vara här nu när USA håller på att varav upp åtgärderna när det gäller coronaviruset. I Florida är barer och restauranger redan stängda och det är ingen vild gissning att nya insatser kommer att komma i strid ström beroende på hur viruset sprider sig.

Vi har bestämt oss för att ligga kvar här på Yacht klubben i Port Canaveral och följa utvecklingen här i USA. För varför ska vi segla vidare norr över när vi antagligen inte kommer att kunna besöka platser och röra oss som vi vill.

Tomma kryssningsfartyg inne i hamnen
och de som inte får plats ankrar utanför.

Vi kan knappast vara på en bättre plats i väntan på att se vart detta ska ta vägen. Vi har det lagomt varmt, havsluft och Amazon som kan leverera mat om vi inte vill gå till affären. Dessutom har vi Arne som varit fantastiskt hjälpsam och ett stort tack till Arne som ordnade plats i marinan. Har vi tur får vi även se en raketuppskjutning den 26 mars.

ARNE

Annars går våra tankar till seglarvänner som sitter fast på platser där de kanske inte vill vara just nu. Men du behöver inte oroa dig för oss, för vi kan nog inte ha det mycket bättre i dessa tider. 

Jeanette & Fredrik

I dessa virustider

Vi ligger nu på ankring i Fort Lauderdale och här är det är det spring break (skollov) som gäller, ungdomar från hela USA åker och festar och ”Sun Shine State” Florida är ett populärt resmål, så i Ft Lauderdale är det fullt av festande ungdomar. Vi hörde även att eftersom skolorna är stängda p g a Corona så har de ingen skola att åka hem till och får därför ett längre spring break i år. När det gäller smittspridningen så ser det inte ut som att ungdomarna försöker undvika närkontakt utan det verkar snarare vara något de söker. De flesta är ju unga och friska så vi får hoppas det går bra.

Vår ankring i Ft Lauderdale
Så här ser det ut åt andra hållet, vi är inte helt ensamma

Själva undviker vi att blanda oss med folkmassorna och har roat oss med att spela spel med Janne och Steinar på den norska båten Numa. Vi spelar Mexican train domino och kortspelet Liverpool, tyvärr är norrmännen även duktiga på sällskapsspel. Landskampen är ojämn och Norge leder med god marginal. I går lyckades dock Sveriges lag 1 ta hem segern, men Sveriges lag 2 hade en tung dag vid spelbordet och var ohotad på sista platsen. Vi väljer att kalla oss lag 1 och lag 2 istället för J och F eftersom ett team håller ihop i så väl medgång som motgång.

Kaptenens födelsedag firades med Janne och Steinar
Man måste stretcha när man fyllt 55

Annars tar vi det med ro. Även i USA har man hamstrat och toapappret var slut sist vi var på affären. Det är precis som att det värsta som kan hända är att man inte har papper till att torka sig i baken.

Slut på toapapper

Vi är väldigt glada över att vi är inne i USA.  Vi har kontakt med andra båtar som lever en mer osäker tillvaro eftersom det inte är helt säkert att de kan förflytta sig mellan olika länder och hamnar.

En av Ft Lauderdales många kanaler
Sea Wolf har vi sett tidigare och då var den på Gotland
Detta kallar vi båthus

Vår plan att röra oss norr ut ligger kvar och som det ser ut nu går vi till Cape Canaveral på onsdag för att hämta upp vår livflotte som varit på inspektion och ompackning där.

Sedan fortsätter vi norr ut för än så länge kan man röra sig mellan delstaterna, men vem vet det kanske förändras. Det finns sämre ställen att vara fast på än på en väl provianterad segelbåt i Florida.

Jeanette & Fredrik

Var tog vi vägen?

Du kanske undrar om vi knäckte oss helt med alla inlägg i tät följd. Närå, vi tog inte ut oss med alla Kubainlägg, men när vi kom till Key West blev det fullt upp med massor av nya intryck och finfrämmande från Sverige.

Det blev som vi trodde en mycket stor kontrast att komma till Key West från Kuba. Det är så fint i Key West med vackra välvårdade hus, nya och fräscha bilar som rullar på vägar utan potthål, ja listan kan göras lång. Men det största intrycket gjorde livsmedelsaffärerna med sitt sortiment och överflöd så vi unnade oss lyxen att bara handla det vi behövde. Vi övergav alltså Kubaprincipen ”att handla när det finns” som vi har praktiserat i många länder vi seglat i, inte bara Kuba, vilken lyx!

I Key West lade vi oss på en boj i ett bojfält (mooring field), ett slags flytande campingplats kan man kalla det. Vi hörde en siffra på att det är plats för 160 bojar/ båtar, många av dem ligger här permanent och innehavarna arbetar i Key West. De bor alltså på sina båtar och pendlar med jollen till en jollebrygga som ligger i anslutning till en fri parkering, där finns det en servicebyggnad med dusch, toalett och en tvättstuga, allt detta till det facila priset av ca 3000 SEK/månad. Då ingår det också att en servicebåt kommer en gång i veckan och tömmer båtens toalett tank. Huspriserna i Key West är höga och då är naturligtvis detta ett prisvärt alternativ. Bojfältet ligger mycket nära U.S. Army Special Forces Underwater Operations School och vissa dagar och kvällar var det högt underhållningsvärde när de tränade sina soldater med fallskärmar, helikopter, gummibåtar mm.

Träning på gång

Sedan fick vi som sagt finfrämmande från Sverige när dotter Ebba med sambo Philip kom på besök och då passade vi på att flytta från bojfältet till en marina i centrala Key West.

Normalt är allt fullbokat halvårsvis så här års, men vi hade tur! Vi gick till marinan och frågade och de hade en enda plats ledig, men att det var bara 4 foot (1,2 m) djupt vid lågvatten. Inga problem sa vi eftersom vi bara går 3,4 fot (1,05m) med centerbordet uppe. Senare fick vi höra att de aldrig sett en segelbåt på den platsen tidigare.

Vi vill också nämna den höga servicenivån i USA. Batteriet till bogpropellern har börjat tackla av och när vi gick in i marinan så gjorde det sig påmint om att det är dags att byta det. Sagt och gjort vi cyklade och köpte det nya batteriet och när butikspersonalen såg cyklarna så erbjöd de oss skjuts tillbaka marinan med bil helt utan kostnad!

Vi turistade i Key West och sedan öppnade sig ett väderfönster för att segla från Key West till Miami. Vilket ungefär är ett dygns segling och tidvis fick vi hjälp av golfströmmen på 3,5 knop så det gick fort och vi var framme i Miami tidigt på morgonen. Ungdomarna hade mer energi än oss så efter frukosten hyrde de en bil och for iväg för att utforska en av de stora shoppinggalleriorna. De var inte tillbaka i båten förens halv åtta på kvällen och då hade vi redan lagt oss i sängen, vi blir trötta av att nattsegla, speciellt bara en natt.

Sista tågstationen innan Havanna

Efter några dagar i Miami var det dags för ungdomarna att mönstra av och börja återfärden mot Svedala och för oss att planera för vidare färd. Nästa stopp blir Fort Lauderdale som ligger endast några timmar bort men vi tänkte låta vinden lugna ner lite innan vi ger oss av. Just nu blåser det hårt nordligt och det är ganska svalt runt 18-20 grader och det tycker vi är skönt!

Jeanette & Fredrik