Kära återseenden

Nu blir det ett inlägg med många person- och båtnamn och i ”långseglarvärlden” kallar vi ju varandra ofta med båtnamn. Denna värld är ju ganska liten så vi tror att de seglare som läser inlägget kanske kommer känna igen flera av dem vi skriver om.

Den historieintresserade får vänta ett tag till för här i Portsmouth, där vi nu är, finns så mycket historia.

Genom åren har vi seglat med och lärt känna flera brittiska båtar och tack vare covid är flera besättningar på hemmaplan. Deras båtar befinner sig på andra sidan jorden och med stängda gränser blir de strandsatta på hemma, inte så roligt för dem men desto roligare för oss!

Det drog i gång direkt med att Fiona och Steve från båten ”Supertramp” tog bilen ner till Lymington och tillbringade några dagar med oss och det blev ett kärt återseende.

Fiona och Steve “Supertramp”
Traditioner består – rom och mexican train domino

På söndagen gjorde vi en bilutflykt i New Forest med Angela och John från båten ”Galadriel” och dagen avslutades med en traditionsenlig Sunday Roast med Yorkshire pudding på en brittisk pub.

Angela och John “Galadriel”
Sunday Roast

Därefter kastade vi loss från Lymington för att under några dagar upptäcka the Solent, klassiska brittiska seglingsvatten. Ett stopp i Beaulieu River (Bucklers Hard) och naturligtvis var en tilläggning i seglingsmeckat COWES ett måste och därefter gick vi vidare till Portsmouth.

Ingen värme här inte
Kallt igen på the Solent
COWES seglingsmecka

Fiona och Steve på ”Supertramp” tyckte det var så trevligt sist så de tog bilen ner till oss igen, så kul! I Portsmouth håller Suzanne och David  från båten ”Suzie Too” till och Ann och från båten ”Tourterelle” var inte långt borta. Ni som har hängt med vet att ”Tourterelle” är en systerbåt till gamla Bushpoint.

Eftersom det drog ihop sig till första advent och Jeanette har ett förflutet som glöggmakerska så ville vi naturligtvis blanda glögg. I England har de något som kallas för mulled wine (kryddat vin ) och tar man detta, häller i rejält med portvin och rom så får man en riktigt bra glögg! Pepparkakorna hade vi säkrat redan på IKEA i Frankrike och vi kan meddela att Stilton fungerar lika bra som ädelost på pepparkakor. Det blev en mycket lyckad första advent.

Alex har kontor i marinan
Suzanne och David “Suzie Too” och Fiona och Steve “Supertramp”
Ian och Ann “Tourterelle” (sköldpadda) “Supertramp” igen
Pub lunch igen

Så slutligen, stormen Arwen som drog över England, vi låg skyddat och det tjöt i riggen, så ingen fara för oss, det var mycket värre för dem norrut, men det vet du säkert.

Jeanette & Fredrik

Över kanalen

I vårt senaste inlägg var vi klara med Guernsey, men innan vi lämnar ön helt vill vi dela med oss av några saker vi lärde oss där. Guernsey är en liten ö där du tar bussen runt hela ön på dryga timmen, vilket är ett bra sätt att få en överblick över ön där det bor 67 000 personer. Bostadsmarknaden är uppdelat i två, en del som inte vem som helt får köpa utan personen måste vara kvalificerad som tex vara född på ön eller åtminstone ha minst en förälder som är född på ön. Sedan finns den öppna marknaden, där får vem som helst köpa. Eftersom Guernsey är ett sk. skatteparadis så förstår du att huspriserna är höga på den öppna marknaden men detta system gör att det finns bostäder att köpa för lokalbefolkningen. Vi hörde att det kan var 5 gångers skillnad.

Det lilla kapellet på Guernsey (The Little Chapel)
Tänk vad fint man kan göra av porslinsskärvor

Guernsey tillhör England på ett sätt, men ändå inte på ett annat. Guernsey är en så kallad kronbesittning med eget skattesystem, de har även mynträtt dvs egna pengar, men vanliga engelska pund fungerar fint. Dock bör du titta igenom sedlarna innan du åker därifrån så att du bara har engelska pund med dig när du åker annars får du gå till banken och växla in dem när du kommer till England.

Lite kuriosa
Historiskt har kanalöarna tillhört Normandie och där växte Vilhelm Erövraren upp och blev sedermera kung, han var förövrigt en vikingaättling. Vid slaget om Hastings 1066 blev han också kung över England, men år 1205 tog Frankrike tillbaka Normandie. Kanalöarna förblev dock brittiska och är så än idag fast öarna ligger så nära det franska fastlandet att man kan se det.

För oss svenskar kanske det är lite intressant att JamesSaumarez (1757-1836) kommer från Guernsey eftersom han sägs var inblandad Bernadotte hamnade på tronen. Saumarez var i Sverige under Napoleonkrigen.

Ett modernare kuriosa är att Specsavers startades på Guernsey 1984 av två pensionerade optiker som sålt sina butiker på fastlandet och ville ha något att göra.

Vi kan även bjuda på ett boktips ”Guernseys litteratur-och potatisskalspajssällskap” boken handlar om den tyska ockupationen av Guernsey under andra världskriget (1940-1945).  Du som tycker om historia kommer gilla boken och man kan ju lära sig att göra en potatisskalspaj.

Elcyklarna börjar bli ganska häftiga
På Remembrance day sköts det salut från Castle Cornet, vill du veta vad Remembrance day är klicka då på länken https://www.bbc.co.uk/newsround/15492752
Den seglande tandläkaren kom förbi och vinkade hej då.

Dagen efter det sista inlägget motorerade vi ca 20 distans till Alderney där vi vandrade runt under en dag och på den här lilla ön bor det bara 2400 personer.

Rullig ankring på Alderney
Landstigning
Vackert och spännande att upptäcka Alderney
Tysk spaningsstation från ockupationen

Det blev ett kort besök för vi fick perfekta vindar för en kanalkorsning. Med 7-9 m/s och en vind vinkel på 100-120 grader blev det en mycket behaglig kanalfärd och med AIS är det inga större problem att korsa de stora farlederna som går i Engelska kanalen.

Eftersom vi var incheckade och ”covidklara” på Guernsey var det bara att åka rakt in i UK. Vårt första stopp var Lymington och välkomstkommittén stod nästan på kajen, men mer om det nästa gång.

Jeanette & Fredrik

Fulla tankar

En av anledningarna till att vi seglade till Guernsey var att fylla på diesel och den andra var att hälsa på Jill och Tony från båten Nychea som vi seglade med för ett par år sedan. Det skulle visa sig vara en lyckad kombo.

På Guernsey gällde självtest
Jill och Tony bjöd på middag

För dig som inte behöver tanka eller känner Jill och Tony kan det finnas andra anledningar att besöka Guernsey och du kommer vara i gott sällskap med dem som varit här före dig.

Sensommaren 1883 kom Renoir till ön och målade minst 15 verk, några av dem kunde vi se på en promenadrunda i hans fotspår. På fem olika platser fanns en ram genom vilken vi kunde se vad Renoir såg när han målade. Ja, lite förändrat var det förstås. Solen tittade fram lagom som vi gick konstrundan och vi blev förvånade över hur bra den var och att tavlans motiv kunde ses så bra genom ramen, bredvid fanns en bild på tavlan.

I Renoirs fotspår

En annan besökare som också varit här och skapat är Victor Hugo. Under de 15 år han bodde på Guernsey skrev han bl a klart ”Les Miserables” och ”Toiler of the sea” som enligt ryktet ska bli film och spelas in här.

Mysstund med mr Hugo

Mellan åren 1940-45 var Guernsey ockuperat av Tyskland och det var förstås en mycket mörk tid. De visste att Tyskland skulle invadera ön och England insåg att det skulle krävas för stor insats i människoliv och material att försvara ön, och mest troligt skulle det ändå misslyckas. Den engelska militären drog sig bort från ön och nästan alla barn evakuerades till England och många utan sina föräldrar. Tyskarna kunde alltså inta ön utan en blodig kamp, men dessvärre misstogs raden av lastbilar i hamnen, lastade med tomater, för militärfordon och bombades från luften varav 42 människor miste livet.

Att göra motstånd på denna lilla ö var mycket svårt men en sak de gjorde för att jäklas med tyskarna, var att flytta runt på gatuskyltarna så till slut målade tyskarna egna nummer och namn på husen. Under ockupationen var det ont om mat på Guernsey och ransonering på det mesta. Köttransonen var så liten att det inte ens var någon mening med att laga något med den. Istället kom köttlotteriet i gång vilket betydde att de lottade ut större köttbitar så att i alla fall någon kunde få sig en rejäl köttmiddag. Denna tradition pågår än i dag, varje fredag på öns pubar och klubbar är det ett köttlotteri och förstås ”happy hour”!

Stadsvandring med guide
Målad tysk gatuskylt röd sjua
Kortast avstånd mellan pub och kyrka, någon form av Guinness rekord
Nyckeln till tornet fick vi låna på museet
99 trappsteg inne i tornet gav fin utsikt
Vår marina, vi ligger i mitten
Fick oss att tänka på Göta kanal -vem drog ur proppen?

Nummerplåtarna på bilarna är också en intressant historia. Det är bara siffror och nummerplåtarna följer ägaren och inte bilen, vilket betyder att du kan sälja din nummerplåt.

2015 såldes nummerplåten 007 för 240 000 pund alltså i runda slängar 2,5 miljoner SEK och vad köparen hade för bil får du gissa, en ledtråd är A.

Har man en Ferrari 488 måste man ju ha rätt nummer

Hur var det då med tankningen? På sjömacken kostade dieseln 0,70 pund men om man, som vi, skulle tanka lite mer kan en tankbil beställas för att komma ner ytterligare i pris. Vi hade dessutom en sådan tur att Jills och Tonys son, Paddy, jobbar med maskinuthyrning och vi fick tanka genom hans konto och det gjorde att vi kom ner till 0,58 pund per liter (6,80 SEK) vilket vi är tacksamma för!

Vår tankbil

Även OCC (Ocean Cruising Club) flaggan har kommit till sin rätt. En dag knackade det på skrovet och där stod en kille som sett OOC flaggan och ville presentera sig eftersom han också var OCC medlem. Det blev en pubkväll tillsammans med honom och hans fru och det visade sig att de är en tysk barnfamilj som skulle ut på långsegling 2016. Men när de kom till Alderney ( grannön) så var ön i behov av tandläkare vilket de båda är, så långseglingsplanerna sköts fram ett par år. 2018 var det dags för två år på oceanerna med tre små barn, vi betonar tre små, och efter 25 000 sjömil återkom de till Guernsey sommaren 2020, med allt vad det innebar med Covid!

De seglande tandläkarna
Hungrig deltagare i köttlotteriet (ingen vinst)

Till veckan tänkte vi gå upp till Alderney som bara är några timmar bort om man prickar tidvattnet rätt. Därefter hoppas vi på vindar för att korsa Engelska kanalen.

Jeanette & Fredrik

Bretagne och Tréguier

Igår seglade vi över till Guernsey och lämnade Frankrike bakom oss, men innan vi skriver om Guernsey vill vi göra en avslutning på Tréguier och Bretagne.

Det är otroligt vackert i Bretagne! Vi har varit här i två månader och sett mycket när vi farit runt och tittat efter saker till båten och så har vi turistat också. En sak vi lade märke till här är att det finns en levande jordbruksbygd och det ganska många traktorer på vägarna, en fin syn trycker vi. Lite varstans finns det mystiska monument från förhistorisk tid och det var ju här Asterix & Obelix slogs med romarna.

I Bretagne finns så många levande medeltida städer med vackra granithus och som två exempel kan vi nämna Dinan och Josselin, en del städer har också slott från 1000-talet. Vidare har Bretagne en lång kustlinjen med dramatiska klippor, orörda stränder och massor av vackra öar. En del av kusten består av rosa granit ”Cote de Granit Rose” som kan vara värt ett besök.

Gillar du natur och vandra/cykla så finns det hur mycket som helst för dig att göra här, lika så om du gillar historia.

Vatten akvedukter även i Bretagne
Pétanque som det heter i Frankrike spelades hela tiden på planen vid marinan (boule är franska för klot)

Den mesta av tiden i Bretagne var vi i Tréguier, det var ju här som båten byggdes. Tréguier stoltserar bl a med ett helgon, en filosof, ett ölbryggeri och en gotisk katedral. Staden är från 500-talet och befolkningen har legat stadig på ca 3000 personer under de senaste hundra åren. I stadskärnan, som är en skyddad del, finns många granithus från 1400- och 1500 -talet med halv timrade fasader och den gotiska katedralen Saint Tugdual från 1300-talet ligger vid torget. I katedralen ligger advokaternas helgon Saint Yves, som föddes i Tréguier (1253-1303) begraven och ett stenkast därifrån hittar vi Ernest Renan museet. Ernest var en fransk filosof (1823-1892) född i Tréguier och var på sin tid omstridd för boken ”Jesu levnad” från 1863. I boken framställds Jesus som en levande person istället för som Guds son och Bibeln behandlades som vilken annan historisk källa som helst, omstritt i mitten av 1800-talet.

De historiska kvarteren med sina halv timrade granithus går ända ner till hamnen där vi legat med vår båt och under första världskriget hade engelsmännen en sjöflygplan flottilj här. Tréguier har ett postkontor som t o m har öppet på lördagar, marknadsdag är onsdag och då handlas frukt, grönsaker, ägg, ost, kött och färdiga rätter samt lite kläder om man så vill. I maj varje år firas helgonet Saint Yves med bl a parad och Philomenn heter Tréguiers egna öl.

Saint Tugdual katedralen
Trånga gränder att utforska
Gamla hus är det gott om
Bra strandlägen efter floden

Ja, det var en kort sammanfattning och på kartan har vi markerat ute lite platser vi besökt. Nu ligger ju inte La Rochelle i Bretagne, men staden är också fin att besöka. Du kanske minns att vi de första dagarna hyrde ett hus via AirBnB och i Bretagne finns det många som lägger ut sina hus på AirBnB.

Jeanette & Fredrik

Båtvisning

Det vi tänkte bjuda på denna söndag är visning av båten och som vanligt när vi har gjort en film så nu måste du klicka dig vidare för att kunna se den.

Här har det inte hänt så mycket sedan sist. Vi har börjat göra klart små egna projekt och vi har varit en sväng upp på land för att fixa märket i bottenfärgen. Det gick snabbt och smidigt och vi sov en natt på land.

Ankarklot är bra att ha
“Snickarboa”
Stortvätt, praktiskt med stor tvättstuga
Upptagning
Även morgon motionerandet har kommit igång

Under veckan som kommer räknar vi med att bli klara och sedan hoppas vi på bra vindar för att gå mot Guernsey.

Trevlig söndag!

Jeanette & Fredrik

Billösa

Nu känner vi oss äntligen som långseglare och det av flera anledningar. Vi har börjat boa in oss så smått i båten och vi har haft de första besökarna och de tog dessutom med sig vår bil hem. Så nu är det apostlahästarna som gäller när vi ska någonstans.

Annika och Jocke var har verkligen hjälpt oss med att boa och göra båten till vår. Vi har umgåtts, spelat spel, turistat och seglat, och båten fortsätter att uppföra sig mycket väl. Gästerna fick även prova på när båten ställer sig på botten och de kan nog intyga att det är en märklig känsla.

Lagfoto
Bottenpromenad
Nattkänning
Badpojke
Rorgängare
Det är inte bara sandbotten i Bretagne
Fredriks musselpremiär

Fredrik har alltid varit väldigt skeptisk till musslor och ostron men ansåg att, ska de provas och ätas någonstans så är det här i Bretagne. Det visade sig att vår båtgranne, Serge, var en hejare på att öppna ostron så han ordnade en ostronprovning för oss. Serge berättade att det är lätt att skada sig när man öppnar ostron och att de franska akutmottagningar överhopas varje nyårsafton av skadade ostronöppnare.

Ostronöppning
Ostronskräck

Ostronen gick ner och var inte så tokiga, så ostronskräcken är botad. När det gäller musslorna gick det bättre och det kommer bli flera moules frites i framtiden.

Granit Rose besöktes
Mont d’Or avslutning
Bushpointkaffe

Nu är vi som sagt billösa och vi har några saker att få ordning på innan vi lämnar Treguier. Alla papper till Transportstyrelsen är inskickade för registrering, båten ska upp på land för att fixa en liten skada på bottenmålningen, skadan hände antagligen vid sjösättningen. Så om ett par veckor borde vi vara klara för att checka ut ur EU. Vårt första stopp får bli Guernsey för att bl a tanka, det lär vara halva priset där och det blir en del om man ska tanka 1500 liter.

Jeanette & Fredrik

”Markkänning”

Äntligen har vi kommit ut på havet!

Efter testseglingen tillsammans med Eric från Boréal har vi varit ute och övat själva och hittat runt bland tampar och funktioner. Jollen har vi också testat och denna gång börjar vi elektriskt och det fungerade fantastiskt bra. Vi kommer säkert skaffa en större och starkare bensinmotor i framtiden. Men till att börja med räcker denna elmotor gott och det är häftigt att smyga fram nästan ljudlöst och perfekt när vi inte ska någon längre sträcka.

Höjdpunkten när vi var ute själva var att vi ”beachade” för första gången. Dvs vi ankrade på en plats vid högvatten, på ett djup lägre än högvattnet och sedan var det bara vänta. När vattnet drog sig tillbaka ställde sig båten på botten! Det ville vi förstås göra en film om, för det var speciellt för oss, kommer på slutet. Vi kanske inte sagt det men det är stora skillnader på tidvattnet här, skillnad mellan låg och högvatten kan vara upp till 10 meter.

Det var inte bara vi som var ute och övade, även Vendée Globeare
Vår första natts mooring i Port Blanc
I väntan på högvatten
Testade även radarn
Notera var bokstaven är
Hittar du bokstaven nu?
Lågvatten
Strandpromenad

Nu går vi i väntans tider, först har varvet lite saker att justera och fixa och i slutet av veckan kommer kompisarna Annika och Jocke. När de tröttnat på att segla med oss så kör de hem med vår bil.

Jeanette & Fredrik

Nyinflyttade

Innan vi började ”den stora inflyttningen” hann vi med lite turistande och besökte det magnifika klostret Mont Saint-Michel. Det är ett av Frankrikes mest besökta turistmål och har rötter från början av 700-talet.

Förr gick det bara att gå till klostret vid lågvatten, men nu finns en bro.
Vi kom lagom till mässan.

Nu börjar det bli fullt i kalendern i iallafall till veckan som kommer då bl a sjöbenen ska testas. Vi börjar imorgon, måndag, med genomgång av all el och elektronik ombord och det kommer att ta en hel dag. Därefter bär det ut på böljan den blå för att se vad hon går för. Nåja, det blir nog en ganska lugn segling tillsammans med varvet för att lära oss vad alla sjösnören på däck är till för. Dagen efter tittar vi närmare på allt övrigt ombord och på reservdelslistan med saker som är bra att ha.

Red sky at night in Treguier.
Inflyttningen firades.
Duktillverkning.

Vi har så smått börjat boa in oss och efter 4 dagars ganska ihärdigt inflyttande var det dags för ett litet uppehåll. Vi satte oss i bilen och styrde kosan mot La Rochelle där den stora båtmässa Grand Pavois gick av stapeln. Det var en ganska stor mässa och roligt att gå runt på bryggorna och titta in i några båtar. 

Men i övrigt var det som en vanlig båtmässa med mycket folk. Hade det varit en mässa för sjökläder hade vädret varit perfekt. Här bjöds det på regn och vind så det stod härliga till. Vi som har kommit in i seglarlivet hade naturligtvis koll på väderprognosen och kom väl förbereda.   

La Rochelle är en mysig och trevlig stad med ett mäktigt hamninlopp och historiens vingslag är tydliga. Lite brokig historia där engelsmän och fransmän slagits om staden men även guds män som har gjort upp om de skulle vara protestanter eller katoliker!

Hamninloppet by night.
Nästan som på film.

Bra mat fanns det också, förstås vi är ju i Frankrike, och otippat hittade vi en kaffedrink, som var helt ny för oss, men med väldigt gamla anor. https://www.castel-sablons.com/2016/english/our-range-of-products/brulot-charentais-flamme-anges/ Brulot Charentais kommer bli det nya  kaffet ombord vid festliga tillfällen. 

Brulot Charentais (La Flamme des Anges).

Nu är vi tillbaka i båten och ser framemot att få komma ut på på lite testsegling!

Jeanette & Fredrik

I vattnet efter lite om och men

Nu har vi varit i Frankrike i en dryg vecka och bott i vårt lilla hus som vi hyr via Airbnb, strax utanför Treguier. Båten är visserligen i vattnet, men vi kan inte flytta ombord förens på lördag, då ska allt vara på plats och båten nystädad.

Vi har inga större problem att sysselsätta oss. Vi ska ju köpa många saker till båten så som köksgrejer, tallrikar, koppar och glas och en massa annat. Vi har upptäckt att deciliter-, matsked-, tesked- och kryddmått är inget de använder här och lock till kastruller är ingen självklarhet. Men osthyvel, det är det inga problem att hitta.

Som svensk vill vi ju ha bäddmadrass och då är det bra att ha skräddare Liljekvist ombord!

Vi har fått en del frågor om loggan i fören och det är ganska enkelt. De flesta Boréalbåtar har en symbol/logga i fören och vi ville inte vara sämre. Vår heter Vegvísir och sägs vara en Viking kompass, men det är antagligen en efterkonstruktion. En Vegvísir ska hjälpa bäraren av symbolen att alltid hitta hem, så det känns bra. Vi tycker den är ganska tuff och det verkar andra också tycka. J-Class båten Svea har den i sin röda gennaker och vi känner även en person som tatuerat den på sin högerarm. Vill du fördjupa dig i symbolen så läs mer här: https://asa-samfundet.se/symbollexikon-vegvisir/

När vi kom hit till Treguier kände vi oss lite som nybörjare, inte så till vida att vi var osäkra på vad vi behövde eller vad vi skulle ta med oss hit. Utan nästan som att de som seglat tidigare och skrivit på vår blogg, var några andra personer som vi också bara hade läst om. Den känslan är nu helt borta för vi kom ganska fort in i det sociala långseglarlivet igen! Här i Treguier låg två amerikanska Boréaler, Bravo och Randonnée och det blev full fart på en gång. Lagom som vi vinkat av dem kom en brittisk Swanbåt in i hamnen och de ville att vi skulle med på middag, så nu känner vi igen oss!

Fair Winds Randonnée
Skaldjursmiddag med Yellowdrama IV

Hur gick det då med sjösättning? Allt gick jättebra tillslut och vi vill inte ”spoila” vår lilla film, men vi kan säga en sak – Onsdag.

I väntan på vatten, sista natten på land
Hon flyter
Mastning pågår

Filmen är på engelska för att den också ska fungera på Boréal Owners gruppen på Facebook, nätet här är ganska långsamt så det tog 4 dagar att ladda upp filmen på Youtube, otroligt!

På onsdag har vi tagit på oss ett litet filmuppdrag för Boréal, då ska deras nya bjässe vändas på rätt köl.

Jeanette & Fredrik

Nu är det nära

Som vi ser framemot att ta båten i besittning och nu snart är det dags, well… i vart fall dags att resa till båten.

Det har verkligen inte gått någon nöd på oss under sommaren. Det blev kräftfiske med Rita och Ove även i år och det är vi hemskt tacksamma för! Fiskelyckan stod oss bi och vi fick ihop ca 4,5 kg kräftor av bra storlek, de små fick hoppa tillbaka och stå på tillväxt.

Jeanette har dragits med vad vi skämtsamt kallar ”flipflopskada” i några år och hon har försökt med alla tillbuds stående medel och åtgärder, MEN nu blev det dags att ta till kniven. Vi varnar känsliga läsare. Det korrekta namnet är Mortons neurom och enkelt beskrivet är att trampdynan blivit ned trampad och en nerv har kommit i kläm, intresserad? Läs mer här: https://skadekompassen.se/skador-sjukdomstillstand/mortons-neurom/

Nyopererad

Nu är foten opererad och allt har gått bra, både operation och rehabilitering. Vill du veta mer så hör av dig till Jeanette för vi tror nog att hon läst allt som går att läsa. Efter operationen har hon själv rehabiliterat sig till punkt och pricka och har kanske Sveriges mest ompysslade fot 🙂

Medan Jeanette låg med foten i högläge var Fredrik ute och lekte cowboy med motorcykel och vill du se bilder på vuxna män som är ute i skogen och leker så kommer här en film.

Jeanette lyckades halta till en Yogaåterträff med sina studiekompisar
Även Mälaren runt har åkts på 2 hjul

På fredag den 10 september kör vi en fullastad bil till båten i Tréguier/Frankrike, men nu tänker du som har koll på datum, båten skulle ju läggas i den 7 september! Så blev det nu inte eftersom en italiensk solcell inte behagade komma i tid till Frankrike. Nu är solcellen på plats och sjösättningen är den 14 september om inget annat händer förstås.

Här ligger hon och väntar på sjösättning

Vi ser väldigt mycket framemot båtlivet igen och hoppas kunna bjuda på lite mer äventyr framöver.

Jeanette & Fredrik