Efter moppeturen på Nevis gjorde vi ett kort stopp på St Kitts och kollade in Super Yachthamnen St Christophe, innan vi checkade ut i Basseterre.
Vi tog sikte på Sint Eustatius (här säger de Statia) och Saba som båda numera är kommuner i Nederländerna eller som de själva säger ”vi är som en av sanddynerna utanför Holland, fast vi är bara lite längre ut”. Det bor ca 3500 personer på Statia och 2000 på Saba.
Statia och Saba är inte lika populära seglingsmål och det beror nog på rullig ankring. Vi kan bekräfta att det rullar på ankringen och att man gör säkrats i att sjöstuva innan man går och lägger sig och förvänta dig inte ostörd nattsömn.
På Statia är den stora utmaningen att bestiga The Quill (vulkanen) upp till kanten och ner i kratern, en liten nätt hike på 3 ½ timme om man håller hyggligt tempo.
Den mest spännande perioden på Statia var nog under guldåren mitten till slutet på 1700-talet. Under denna tid krigade engelsmännen och fransmännen med varandra och engelsmännen hade också fullt upp med att stävja de amerikanska rebellerna som vill bilda en union i Amerika. Statia som tillhörde Nederländerna var inte iblandad i krigen och därmed kunde alla som inte fick handla med varandra handla med Statia, engelsmän, fransmän och rebeller! Nu gick kanske inte alla varor genom hamnen på Statia eftersom det räckte att man kunde visa upp ett dokument som sa att man hade köpt varan där, det var en godkänd typ av smuggling. Stora förmögenheter byggdes upp på kort tid och Statia kallades för ”Golden Rock”. Statia blev först med att salutera ett skepp med amerikanska rebeller och i och med det erkände de amerikanska unionen. Detta tillsammans med att vapen sålts till rebellerna från Statia blev för mycket för engelsmännen som förklarade krig med Holland och Admiral Rodney intog ön.
Saba – Vilken vacker ö! Man blir ”bergtagen” i dubbel bemärkelse, hela ön är bara berg så det är ett under att det ens finns vägar och ett tag sa man att det inte skulle gå att bygga vägar på ön. Men det gick och vi har åkt på dem, upp och ner, ner och upp. De ca 2000 invånarna bor i de små gulliga byarna.
Hika eller dyka är grejen på Saba och här är utmaningen Mt Scenery som är den högsta toppen och upp tar det 90 minuter enkel resa, men på vägen upp ska man även avverka 1064 trappsteg som inte är byggda enligt byggnormen 170-180 mm utan varje steg är som ett knäböj på ett ben. Men vi klarade även detta.
Dykningen på Saba ska vara bra och det ser vi framemot att göra nästa gång och när vi återkommer ska vi välja dagar med lite dyningar eller så får det bli hotell.
Nästa inlägg kommer att gå i orkanens tecken för nu har vi kommit till St Martin och som du vet drabbades de hårt.
Jeanette & Fredrik
Tack för att jag får vara med och ta del av er fantastiska resa och helt underbara bilder. Jag sitter här hemma och drömmer mig bort:-) Ser fram emot ert nästa stopp fast jag tror att det kan göra att man tappar andan och kanske förstå lite mer om hur starka naturens krafter är. Ha det fint så länge….
Värsta träningslägret alltså. Men vilka vyer!!!
Och Vad smala och fina ni blir pepparkakorna! Finns fortfarande inte en flight till St. Maarten Så bådar inte gott men hope you tell us otherwise. Stora Kramen!!!
Jag säger bara fantastiskt och jättekul att få se. Kram
Å va underbart ni har det. Snöblandat här nu☹️. Ni måste vara vältränade så som ni vandrar💪🏻. Önskar vi var hos er😢
Vi har det gott, även om vi just nu ligger inblåsta på St Martin och har en mulen dag 🙂 Ni är alltid välkomna tillbaka att segla med oss, det vore jättekul!