Nu har vi farit runt en hel del i Skottland och tagit oss hela vägen till Yttre Hebriderna igen, till den nordligaste och största ön Lewis/Harris som har den största staden Stornoway.

Det konstiga är att Lewis och Harris är samma ö, men de delas av en bergskedja som förr antagligen inte var så lätt att ta sig över. Därför var de tvungna att åka båt emellan dem och därav två namn på samma ö. Kanske har du hört talas om ön Harris, om inte annat så kanske du känner till tyget Harris Tweed som bara får tillverkas här.

På vägen hit har vi besökt den ena vackra platsen efter den andra och på något vis är det lätt att det infinner sig en blindhet och vi ser inte allt det vackra för allt det vackra. Men vi försöker ruska om varandra så att ögonen återfår sin skräpa. Vi vet inte om du förstår vad vi menar och vill på inga vis klaga. Titta på dessa bilder så får du kanske en uppfattning om att om man omges av dessa vyer i en månad, ja då blir man lite ”hemmablind”. Nu hoppas vi att vi lärt oss hantera det, för vår fortsatta färd kommer nog vara minst lika vacker.

Vi blev tipsade om en ankring som många säger är Skottlands vackraste ankring Loch Scavaig. Vi fick chansen att göra den med bra väder och enda båt, för du ska veta att så många båtar ryms det inte här och vi kan nog se att det är huggsexa om denna ankring på sommaren. Nu har vi naturligtvis haft regniga dagar också men vi tror att vi har haft tur med vädret för att var april i Skottland.

Hit till Lewis/Harris kom Vikingarna på 800-talet, och fram till 1100-talet kontrollerad de norska Nicolsons ön, de var rika bönder och blev kända som Clan MacNicol. Sedan ledde olika händelser fram till att Macleods tog över och därefter, precis som på de andra skotska öarna gick ägarskapet till släkter som stödde, den vid rätt tid, rätt kunglighet. Numera är det många som äger ön.

Vi hyrde bil en dag, körde på fel sida och tittade på sevärdheter.

När vi började planera för vår segling hit fick vi rekommenderat författaren Peter May. Han skriver deckare som utspelar sig på Yttre Hebriderna och i en av hans böcker spelar Lewispjäserna huvudrollen. Vi kan också rekommendera Peter May, och känner viss avundsjuka till dig som har böckerna kvar att läsa.

Lite mer historia…
Överallt på vår resa har vi stött på berättelser om Bonnie Prince Charles och Jakobiter, så vi var tvungna att läsa på lite… Sedan 1688 då kungen, (James/Jacob på latin, av katolsk tro) avsattes av det Brittiska Parlamentet (av Protestantisk tro) var det många skotska uppror i försök att få arvingen till den avsatta kungen tillbaka på tronen, den i skottarnas (katoliker) tycke rättmätiga arvtagaren till tronen. 1701 tillsatte Parlamentet en regent och ändrade därmed ordningen att regenten inte utses av gud utan av dem.

Slaget vid Culloden år 1746 var det slutgiltiga slaget, 1200 högländare slaktades av regeringsstyrkor på 68 minuter och det gamla klansystemets dog. Därefter följde ”Highland clearance”, läs mer på denna länk: The Highland Clearances Familjer vräktes från sina hem, den typiska kilten förbjöds liksom säckpipor, ja det som man traditionellt för knippade med Skottland skulle bort och tusentals emigrerade till den nya världen.

Så nu hoppas vi att du lärt dig lite mer om Skottland precis som vi har gjort.

Nu ligger vi i slagläge för att lämna Skottland och får vi väl dela med oss av vad vi kommit fram till när det gäller whisky. Vi tycker nog att Singel Cask Strength (minst 52 %) ska drickas med ganska mycket vatten för att uppleva smakerna och vi velar mellan rökig och inte rökig whisky. Slutsatsen är i alla fall att vi tycker mer om whisky i dag än för en månad sedan. Men det är nog fortfarande så att romen ligger närmast våra seglarhjärtan. Skeppsbaren består hursomhelst nu av några fina flaskor whisky så träningen går vidare.

Om vindarna infinner sig så blir det mot Färöarna som fören pekar härnäst.

Jeanette & Fredrik