Vi har överlevt natten! Det har inte varit någon fara, utan bara lite sömn och en jävla massa regn. Om vi tidigare kört storslalom mellan squallen så har vi i natt kört special slalom i puckelpist med rörliga portar!
Det är konstigt, det är precis som att samtidigt som vi få syn på ett squall på radarn, så får squallen syn på oss och tänker att där är en segelbåt, den ska jag spola lite vatten på och ändra vindriktning. Sedan finns det smygarna som bara dyker upp ur tomma intet. Radarn kan vara tom ena sekunden och helt plötsligt finns ett squallregn precis framför.
Nu efter lite frukost och med solen som tittar fram och värmer, så är allt glömt och vi rullar på med god fart mot St Lucia. Vi har nu bara drygt 500 nm kvar och det känns som att vi nästan är framme. Innan Atlanten var vår längsta distans drygt 500 nm. Att vi nu har seglat i över två veckor känns lite overkligt för det känns inte som så länge, speciellt inte nu, när vi kanske bara har tre dygn kvar. Hoppas ni ligger bra till med era gissningar!
Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik