Det har varit ett obekvämt dygn, kryssbog och 10m/s men nu är vi igenom och har som engelsmännen kallar det ”butter sailing” och enligt prognoserna ska vi ha det i flera dagar. I går upplevde vi även vår kraftigaste squall, som att duscha utomhus i 15 m/s, som vanligt ombord gjorde besättningen det bästa av situationen, en styrde och de andra filmade och tittade på.

Vi har fått rapport från ARC att en båt igår morse förlorade sin mast men jobbade på att fixa en nödrigg och hade för avsikt att fortsätta de ca 1600 nm som de hade kvar till St Lucia. Flera båtar har gått till Kap Verde för att fylla diesel och gemensamt för dem är att de valde den sydliga rutten till Västindien. Vi valde den nordliga och har haft lite mer vind hitintills.

TÄVLING
I dag har vi gissat vilket klockslag vi passerar mållinje i St Lucia.
Alla är välkomna att vara med i tävlingen och första pris är en middag på Resarö i sommar. Vi vill ha datum, tid och klockslag och det är lokal tid på St Lucia som gäller.
Stockholm -5 timmar. Vi kommer att använda klockan i vår plotter. Tävlingsbidragen ska vara noterade här på bloggen under 1 december. För er information passerade vi halvvägs distansmässigt ungefär vi midnatt natten som var.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik

Efter 16 timmars motorgång så kom då vinden till slut tyvärr dock en kryssbog, vi tycker att kryssbogar är obekväma. Men vi tar hellre det än att köra motor, även om motorgång är bekvämt så är det tråkigt.

Gårdagen bjöd även på muffinsbak av IKEAs muffinmix som vi införskaffade på Lanzarote. Det är väl inget vi kan rekommendera men under omständigheterna så gick de åt.

Vi har haft en fripassagerare i form av en liten fågel i några dagar, tyvärr verkar det som att den kom för den sista vilan. Så igår eftermiddag fick den en sjömansbegravning.

Annars är det ganska lite djur så här ute på Atlanten enstaka fåglar i bland och tyvärr inga delfiner. Vi hade även gärna sett val men vi vill inte ha närkontakt som en annan ARC båt, som vi skrev om i ett tidigare inlägg.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik

Nu är vi ju seglare så det blev inte mer än 46 nm med motor igår. Vinden var relativt svag men vi seglade när det inte var stiltje så vi fick inte ihop mer än 127 nm under gårdagsdygnet, dygnsrekordet ligger på 171 nm. Eftersom det var så lugnt passade vi på att baka och göra yoghurt, båda med gott resultat.

I natt har vi lekt Ingemar Stenmark mellan squallsen, men nu på morgonen precis innan gryningen gränslade vi den sista porten och fick en rejäl dusch. Om vi ska se det positivt så blev båten avspolad från allt salt som lägger sig som en klibbig hinna över precis hela båten. För er som inte vet vad en squall är så kan den beskrivas som ett mycket lokalt lågtryck och den ser ut som ett mörkt moln som det regnar under och det ganska rejält. Som tur syns squalls på radarn så när det är mörkt är det på radarn vi håller koll och planerar vår färd och vi försöker undvika squalls genom att antingen gå framför eller bakom, vilket inte alltid är så lätt. Oftast brukar vinden öka rejält i samband med en squall och även ändra riktning.

Nu på förmiddagen dog vinden ut totalt så motorn startades igen, solen lyser och havet är så lugnt, så lugnt.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrfik och Fredrik

Nu på morgonen har vi startat motorn. Du läste rätt, vi får köra motor men det måste rapporteras och sedan får vi ett tillägg, typ straff, så det lönar sig inte att köra motorn.
Vinden är nu dock så svag och ibland obefintlig att vi inte har något val, att ligga och guppa på ett och samma ställe i flera dygn tycker vi inte är ett alternativ.

Vi har även badat i havet, på över 5000 meters djup och det är lite svindelkänsla att hoppa i.

Nu när vi har kommit en bit på överfarten så tänkte vi ge lite perspektiv på vår resa.

Tänk dig att du och fyra kompisar ska köra en husbil över 500 mil och det tar er en bra bit ner i Europa, gissningsvis till solkusten i södra Spanien och lite till.

Ni ska köra i 12 km i timmen och det kommer att ta 18 dagar.

Ni behöver inte styra hela tiden, men en av er måste alltid vara vaken och ha koll så autopiloten sköter sig eller så att någon eller något inte ställer sig i vägen. Visserligen går det långsamt så på långa fina raksträckor kan man vila ögonen.

Allt ni behöver under dessa 18 dagar måste ni ha med er från början. Ni kan inte stanna och köpa någonting på vägen eller stanna och ta en bensträckare. Men eftersom farten är låg så kan ni i alla fall gå runt inne i husbilen.

Vägen ni kör på är en dåligt underhållen grusväg som det guppar och far på, dessutom är den sned så det lutar hela tiden antingen åt det ena eller andra hållet.

Se inte detta som ett klagomål utan mer som en reflektion på vad vi håller på med. Vi trivs och har det bra och som en av ungdomarna sa ”fan vad man tänker hela tiden”.

Det är sant att när man inte blir störd av Snapchat, Facebook, Twitter, sms och allt annat som hela tiden uppehåller hjärnan så kan tankarna kan vandra fritt.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik

Dagens segelsättning är fulla ställ och slör i 7-11 m/s och vi gör god fart.
Solen lyser på oss även idag och vindarna börjar kännas ljumna. Inga andra båtar sikte och horisont och böljande hav så långt ögat når.

Idag har vi mycket att fira ombord. Fredrik och jag firar bröllopsdag, den första ombord på vår båt. Vi firar även att vi har seglat de första 1000 distansen så nu återstår ”bara” 1700 nm. Idag är det också första advent så det firar vi traditionsenligt med Dufvenkrooks glögg och pepparkakor.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik

I dag kom inlägget en timme senare eftersom vi har flyttat klockan.

Vi har beslutat oss att det är vår klockan 12 som gäller.

Nu har vi även börjat att fiska, vi testade grejerna i går som hastigast för att se hur de fungerade. Vi kör den enkla varianten med lina upprullad på en trumma och gummiband som ryckdämpare så att vi inte rycker ut käkarna på fisken.
Idag är två krokar ute och vi hoppas på napp. Vi tar gärna en liten fisk till att börja med och att den dör snabbt när vi häller fulsprit i gälarna. På det sättet hoppas vi också att det blir en oblodig historia. Fortsättning följer.

Annars har vi det bra och förströr oss med att ändra segelsättning en gång per dygn, sover, solar, läser, lyssnar på bok och poddar, fotograferar och tittar på inspelade filmer och tv-serier.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik

I dag kom inlägget en timme senare eftersom vi har flyttat klockan.

Vi har beslutat oss att det är vår klockan 12 som gäller.

Nu har vi även börjat att fiska, vi testade grejerna i går som hastigast för att se hur de fungerade. Vi kör den enkla varianten med lina upprullad på en trumma och gummiband som ryckdämpare så att vi inte rycker ut käkarna på fisken.
Idag är två krokar ute och vi hoppas på napp. Vi tar gärna en liten fisk till att börja med och att den dör snabbt när vi häller fulsprit i gälarna. På det sättet hoppas vi också att det blir en oblodig historia. Fortsättning följer.

Annars har vi det bra och förströr oss med att ändra segelsättning en gång per dygn, sover, solar, läser, lyssnar på bok och poddar, fotograferar och tittar på inspelade filmer och tv-serier.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik

Hos oss rullar (i dubbel bemärkelse) dagarna på i lagom fart och med bra väder. Men i övriga startfältet händer det grejer. Vi får mail från ARC-ledningen varje dag med väder- och positionsrapporter samt uppdatering på vad som händer i startfältet.

En båt tog in vatten och sjönk, alla fem ombord blev räddade så ingen fara där. Två båtar har vänt om, en hade roderproblem och den andra problem med riggen. En båt seglade på en val men som tur var blev det inga skador och de fortsätter.

Vårt enda problem är när vi ska flytta tillbaka klockan, för det börjar bli dags. Det skiljer fyra timmar mellan Kanarieöarna och St Lucia. Vi delar upp tidsomställningen i fyra delar under vår överfart och dubbelkollar med sextanten nu när vi har lärt oss.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik

Nu på morgonen har vi satt våra segel ”wing on wing”, vi har 10 m/s i ryggen och forsar fram i upp emot 10 knop på surfen. Lite mulet väder, men inget regn.

Vi hade hjärtat i halsgropen under någon timme igår när autopiloten slutade att fungera!
Efter en stund hittade vi automatsäkringen som löst ut och vi kunde svälja ner hjärtat igen.
Det hade inte varit roligt att handstyra i 14 dagar, vi är visserligen fem stycken som kan turas om, men ändå. I och för sig tror vi inte att styrmannen på Pinta hade klagat på att stå och styra vår båt 🙂 (Du som har sett vår film om Columbus förstår vad vi menar).

Nu känns det även som att våra kroppar har börjat acceptera att det gungar hela tiden och att sjösjukan har släppt för alla.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik

Vårt tredje dygn blev det snabbaste hittills och med en vindstyrka på 9-11 m/s avverkade vi nästan 170 distans! Vi har två rev i storen och focken ute, ganska lite segel m a o. När man seglar så snabbt på bidevind till halvvind är det ganska jobbigt men våra kroppar håller på att anpassa sig till att vara i konstant rörelse även vid sömn.

Vi har sol, sol/molnigt och fått två korta regnskurar dock inte tillräckligt för att få bort saltet som blivit kvar efter Atlantenvattnet som sköljt över båten det senaste dygnet.

Under vårt tredje dygn tappade vi sikte på land och de andra ARC båtar vi sett på AIS försvann från våra plottrar. I natt såg vi två handelsfartyg på AIS men det var allt.

Allt väl ombord och vi kämpar på.

S/y Bushpoint
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik