Då har vi klarat av den mest skrämmande sträckan i alla fall på pappret. Skrämmande i den bemärkelse att det är osäkra vatten eftersom sträckan går nära Nicaraguas kust och det har varit några incidenter där tidigare. Vi seglade därför de 350 nm till Honduras Bay Islands i små grupper och tätt tillsammans. Vår grupp bestod av sju båtar och vi kallade oss ”Red Squadron” och alla båtar hade sina egna smeknamn.  Till allas förtjusning var vårt smeknamn ”Red Herring” och Fredrik var kapten Kipper. Red Herring betyder lockbete/ villospår på engelska. Allt gick jättebra och vi såg inte skymten av vare sig pirater eller någon kustbevakning som sades hålla ett vakande öga på oss.

Framme i Honduras angjorde vi ön Guanaja (wah-NAH-ha) och nu undrar säkert vän av ordning – Honduras är det inte massa strul där också? Jo så är det och man ska helst inte segla in till fastlandet utan hålla sig här ute bland öarna. Guanaja som var den första ön vi kom till är en fantastisk liten ö med en befolkning på runt 8 000 människor, varav nästan hälften har valt att bosätta sig på den pytte lilla ön Bonacca som myllar av hus. Det finns inga bilar eller scootrar på vare sig på den stora eller den lilla ön eftersom det inte finna några vägar så alla transporterar sig med båt för att ta sig runt.

Vi har inte kommit igång med dykningen eftersom vi fick någon form av korallförgiftning efter ett dyk då vi var tvungna att hänga i en gammal bojlina. Trots att vi tvättade med vinäger efter dyket så drabbades vi. Jeanette drabbades värst och nu efter två veckor är hon nästan bra. Så vi räknar med att dyka snart igen och då kommer vi ha med oss handskar.

Detta dyk finns på film men vi vill varna känsliga tittare att det kan bli lite klaustrofobiskt.

Man kan nog säga att detta dyk är nog vårt häftigaste hitintills. I alla fall adrenalin mässigt.

https://vimeo.com/326004786

Just det, vi skriver inget om historia denna gång, det blir lite tjatigt med spanjorernas invasion och pirater som kapar de spanska skeppen, för javisst var det samma här. Men valutan kan vi nämna, Lempira ”lemps”, och precis som i Colombia finns det många nollor. 24 000 lemps är 1 USD.

I skrivande stund befinner vi oss på Roatan, den större av öarna och här finns det mer av allt och en hel del turism. Många kommer hit för dykningen och vi kan nog säga att det är det klaraste vatten vi sett så här långt i våra liv.

Det börjar dra ihop sig mot ett avslut för detta rally. Med en dryg månad kvar så börjar folk prata om sina planer efter rallyt. Vår plan att gå upp i floden Rio Dulce i Guatemala gäller fortfarande och vi är en hel del båtar som kommer tillbringa orkansäsongen där.

Vi börjar så smått att längta hem så när rallyt slutar den 26 april i Belize styr vi kosan till flodmynningen i Rio Dulce. Det är bara en dagssegling dit vilket borde ge oss gott om tid att förbereda båten för upptagning innan vi flyger hem den 12 maj.

Jeanette & Fredrik