Efter Muros mötte vi upp med Lotta och Mads igen på Looma IV för att besöka de Atlantiska nationalparksöarna. Vi hade båda sökt navigations- och ankringstillstånd och fått dem på ett par dagar per e-post, mycket smidigt!

Vi började med Islas Salvora den minsta ön och som Fanco gav bort till en privatfamilj och de fiskarfamiljer som då bodde på ön fick ta sitt pick och pack och flytta. Numera ägs ön av spanska staten.

Islas Salvora

Därefter gick färden vidare till Isla Ons,  den mellersta av öarna både när det gäller storlek och dess placering.

Isla Ons

Vi gjorde ett enklare strandhugg innan vi gick vidare in i Ria Pontevedra för att sova en natt i Sanxenxo och sedan längst in i rian till den lilla byn Combarro känd för sina hórreros i granit (i dem förvarades säd i skydd från djuren). I Dalarna kallar vi dem för härbre, men de är inte i granit och rikt utsmyckade med kors och dylikt. Hórreros såg mer ut som gravar för någon prominent person.

Hórreros

En till hórrero

Sedan var det dags för den sista och största av öarna Islas Cies och där vi gjorde det obligatoriska fyrbesöket.

Utsikt från fyren på Islas Cies

Turistfällan på Islas Cies

Där tillbringade vi en rullig natt för ankare vid öns långa sandstrand tillsammans med Looma IV och den tyska båten Lady Sunshine, ett ungt par som är ute och seglar med sina två små barn, den äldsta är 2,5 år. Wow, vilka tappra människor! På Islas Cies fick vi även vårt andra tullbesök, alltid lika spännande.

Ankringsplats på Islas Cies

Dagen efter gav vi oss av till Cangas och där tog vi färjan över till den större staden Vigo på jakt efter en Mac-reparatör, eftersom min dator är helt död och vägrar starta! Vi hittade en, men de behövde 5 dagar på sig, så det får bli i Lissabon i stället.

Avsked är alltid svåra, men vi lyckades lämna Lotta och Mads kvar i Cangas utan att fälla tårar. Vi har olika agendor, men hoppas på att träffa Looma längre fram.

Våra nya armband från Looma Collection

Vi seglade till Baiona. Här finns  bl a en vacker gammal stadsdel och en mycket lång strandpromenad samt en replika av Columbus skepp Pinta. Det kommer ett Columbus specialinlägg med film och allt!

Det som förvånat mig med den spanska atlantkusten är att det finns så många och så mycket finare sandstränder än vad trott, men vattnet är nog varmare i Medelhavet.

Nu lämnar vi Spanien och sätter segel och styr mot Portugal.