Efter nästan på dagen 3 månader har vi lämnat England, korsat engelska kanalen och befinner oss numera i Frankrike/Tréguier. Det var återigen en bra test av oss och båten och som engelsmännen skulle säga ”so far so good”. Vi gav oss av strax efter midnatt med 15-18 m/s snett bakifrån. Fram på förmiddagen började vinden avta så motorn fick stå till tjänst de sista timmarna till Tréguier.

De sista veckorna i England gick fort med besök av Supertramp (Fiona & Steve) som kom på vad de kollar “holibobing”, kul att de var med och red ut stormen Eunice tillsammans med oss.

Efter Eunice slutade det inte riktigt att blåsa, och inte heller regna, det har varit ett riktigt aprilväder den senaste veckan, vind och sol och regn om vartannat.

I veckan som gick gjorde vi ett sista turistbesök för den här gången och det blev på Britannia Royal Naval College i Dartmouth. Vi lyckades pricka den första turen för säsongen så guiden var riktigt peppad och intressant att lyssna på.

Strax innan andra världskrigets bröt ut 1939 tog Kung George VI and hans hustru drottning Elizabeth med sig sina döttrar för ett besök på Britannia Royal Naval College och där möttes Elizabeth 13 år och Philip 18 för första gången. Philip fick i uppgift att ta hand om och spela spel med prinsessorna under vistelsen och de blev förtjusta. Fast det blev ingen romantik direkt, Elizabeth var ju så ung och Philip hade flickvän. De började dock brevväxla och stötte då och då på varandra. Philip var släkt på långt håll med kungahuset genom drottning Victoria och besökte Windsor Castle flera gånger när han var på permission från Royal Navy under andra världskriget. Småningom blev de förälskade och gifte sig 1947 och drottning Elizabeth och prins Philip var det längst gifta kungaparet i Storbritanniens historia.

Så nu väntas lite jobb på båten med fönsterramar och lite små fix och vi vet inte riktigt hur länge vi blir här i Frankrike, så vi tar det som det kommer.

Jeanette & Fredrik

I förra inlägget hade vi kommit fram Kingswear (Dartmouth) och här är vi fortfarande kvar och trivs.

Vi har superbra Wi-Fi och konsumerar OS för fulla muggar och vid sändningsuppehåll försöker vi röra på oss och det finns goda förutsättningar med fina vandringar längs kusten. En av de bättre tog oss till Coastwatch stationen vid Froward Point som ligger mycket strategiskt i ett gammalt krigsutkik. Vi blev inbjudna och fick vi oss en trevlig pratstund med vakthavande.

I helgen tog vi paus från allt OS tittade och passade på att göra en hyrbilsutflykt till Kung Arthur och Tintagel där han ska ha hållit till, om han nu ens har existerat för man har aldrig kunnat fast ställa det. Myten om Kung Arthur har odlats av ett antal engelska kungar som velat påskina att de är bördiga från honom för att stärka sin egen position.

Vi hann med att se en hel del under ”hyrbilsutflykshelgen”, bl a Land’s End som var en blåsig och blöt affär. Vi tillbringade en natt i Penzance och gick ”down memory lane” med Jeanette som var här på språkresa 1977, ett antal år sedan och väl på plats kom en del minnen tillbaka!

En av anledningarna att vi är kvar i Dartmouth är att Jeanette plötsligt upptäckte att det var vasst på en tand och att det saknades ett hörn. Ingen värk eller något, men det måste fixas och tandläkare är engagerad så nu på torsdag är det dags. Den andra är att vi kommer segla tillbaka till Frankrike och Boréal, ingenting allvarligt utan mer estetiskt. De invändiga fönsterramar är gjorda i trä och några har öppnat sig i skarvarna och blivit fula och eftersom vi är så nära vill vi fixa det. Nu kanske det låter långt att segla tillbaka till Frankrike, men härifrån Dartmouth är det endast 85 nm till Tréguier. För att ge lite perspektiv till den oinvigde är det ungefär lika långt som att segla till Visby från Stockholmsskärgård.

Den sista anledningen till att vi är kvar, är att vi har ett par saker till att göra innan det är dags att lämna. Vi har en inbokad rundvisning av Britannia Royal Naval College som antagligen utbildade grabbarna som siktades vid Vinga. Utbildningarna pågår fortfarande och vi hoppas kunna berätta mer nästa gång och till helgen tror vi att de öppnar Agathas hus som också ska bli kul att se. Därefter är det dags att hitta ett väderfönster för att korsa Engelska kanalen.

Det känns bra att segla tillbaka till Frankrike och fixa med fönsterramarna, för tid har vi och om du haft koll på vädret över Skottland så vet du att vi är ganska glada för att inte vi är där uppe ännu! Lågtrycken fortsätter att rullar in lika tätt som morgontrafiken in till Stockholm.

Frågan är nu när denna vädertrafik ska lugna ner sig? En del säger efter Påsk.

Jeanette & Fredrik