Efter att vi väl fyllt vår dos med pyramider och ruiner i Tikal och Yaxha satte vi oss på bussen ner till Flores. Vi tog sikte på den äldre delen av staden som ligger på en egen liten ö i sjön Petén Itzá med endast en liten bro över.

Solnedgång Yaxha

I Flores stannade vi en natt vid ungdomens källa dvs ett hostel ”Los Amigos”. Vi tror att ungdomlighet smittar och det verkar fungera för vi slog följe med ungdomarna till eko och vegetarian hostel ”Utopia” där bl a choklad och yoga stod på programmet.

Flores

Ungdomenskälla

Los Amigos

Vi vill dock förtydliga att doorms (flerbäddsrum) lämnar vi till de allra yngsta.

Det var inte helt enkelt att ta sig hostel ”Utopia”. Det tog drygt 10 timmar i en minibuss på vägar som stundtals var så dåliga att det var ett under att bussen inte skakade sönder!

Påstigning samtliga passagerare Travel in style

Men varför åkte vi hit? Jo, för att besöka nationalparken Semuc Champey. Där finns en naturlig bro på 300 m som består av kalksten. Under bron rinner Cahabónfloden och ovanpå ligger naturliga pooler. De ligger som i en serie och som i trappsteg, vackert att se och sköna att bada i. Semuc Champey betyder där floden gömmer sig under stenarna.

Ungdomshäng Semuc Champey Gunghopp i floden Hoppa från bron, gissa vem som tordes?

I Semuc Champey kan man även besöka stalaktitgrottor. Så utrustade med badkläder och stearinljus vadade och simmade vi in i grottorna. En kul och annorlunda upplevelse och det var skönt att äntligen bli ordentligt kall.

Vid dagens slut tog vi badringar (innerslangar till bildäck) och med hjälp av strömmen tog vi oss ner längs floden och efter en timme var vi tillbaka vid vårt hostel Utopia. Hade vi inte stannat där hade floden kunnat föra oss hela vägen till vår båt i Rio Dulce (kanske lite långt att åka badring). Tyvärr har vi ingen vattentät kamera med på backpackingen, så det finns inga bildbevis.

Yogatime Utopiautsikt Kalle i chokladskogen Chokladbönor hittade Rostning pågår

Chokladformning

Sedan var det dags för den långa färden i alla fall i tid. Vad sägs om 25 mil på 12 timmar! Och stundom på vägar som inte ens Skogsägarna skulle godkänna för timmerbilar!

Men till slut så kom vi fram till den vackra sjön Atitlán som är omgärdad av vulkaner och ligger på 1500 meter över havet.

Fortsättning följer…

Jeanette & Fredrik