Vi har överlevt natten! Det har inte varit någon fara, utan bara lite sömn och en jävla massa regn. Om vi tidigare kört storslalom mellan squallen så har vi i natt kört special slalom i puckelpist med rörliga portar!

Det är konstigt, det är precis som att samtidigt som vi få syn på ett squall på radarn, så får squallen syn på oss och tänker att där är en segelbåt, den ska jag spola lite vatten på och ändra vindriktning. Sedan finns det smygarna som bara dyker upp ur tomma intet. Radarn kan vara tom ena sekunden och helt plötsligt finns ett squallregn precis framför.

Nu efter lite frukost och med solen som tittar fram och värmer, så är allt glömt och vi rullar på med god fart mot St Lucia. Vi har nu bara drygt 500 nm kvar och det känns som att vi nästan är framme. Innan Atlanten var vår längsta distans drygt 500 nm. Att vi nu har seglat i över två veckor känns lite overkligt för det känns inte som så länge, speciellt inte nu, när vi kanske bara har tre dygn kvar. Hoppas ni ligger bra till med era gissningar!

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik

”Atlanten ligger blank som ett nybonat golv”. Så var det för oss i går kväll och det fanns bara en mycket liten dyning och vi förundrades över hur stilla Atlanten kan vara. ”Pentan” har fått bekänna färg.

Gårdagens höjdpunkt var i alla fall den nybakade sockerkakan som Jeanette bjöd på till eftermiddags fikat. Normalt brukar vi fika köpta kakor med transfetter och hela tjotablängen, så du kan säkert förstå hur gott sockerkakan smakade där vi satt uti bleket.

Nu är vi äntligen ute ut stiltjen och har seglat sedan sent igår kväll. Nu på morgonen har vi satt kurs rakt mot St Lucia och har ca 5 m/s i ryggen. Efter tips av från Mats och Lena provar vi nu en ny segelsättning som de tycker fungerar bra på deras Yasmine.
Segelsättningen är gennaker, spirad genua och revad stor. Genuan styr in vinden till gennakern som normalt skulle vara skymd av storen och storen stabiliserar och gör så att vi inte rullar så mycket. Denna segelsättning verkar fungera riktigt bra på Bushpoint också.

Vi kom att tänka på en sak som vi kanske måste förklara. Nu när vi seglar kan vi inte läsa eller svara på kommentarer som kommer till bloggen. Så om du tycker att vi är tråkiga som inte svarar så vet du varför. Vi ser så mycket framemot att läsa alla kommentarer när vi kommer fram.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik

I går kväll fick vi vind och flög fram och som mest var vi uppe i över 8 knop, men säg den glädje som varar. På något vänster har vi lyckats att hamna mitt i stiltjeområdet enligt predict wind, så nu är motorn igång igen för att försöka ta oss ur det och få vind och om det stämmer så får vi det tidigt i morgon bitti.

Gårdagen höjdpunkt var ett delfinstim som kom och besökte oss strax innan middagen. Det är otroligt att man blir så glad och varm i hjärtat av att se dessa smidiga varelser simma sick sack framför bogen och leka i bogsvallet. Eftersom detta var de första delfinerna på denna överfart så åkte en piccolo flaska fram, det gäller att ta vara på tillfällen att fira.

Undra vad vi ska fira ikväll, kanske att det är dags att flytta klocka.

Allt väl ombord och vi kämpar på.
Jeanette, Tova, Erik, Fredrik och Fredrik