Kan Hanibal så kan vi

Efter att vi legat still en dag i Hallstatt, en sanning med modifikation eftersom vi var på sightseeing hela dagen, så var det dags för lite ”backåkning” och göra som Hanibal och ta oss över alperna fast på motorcykel och inte elefant.

Vi började med Grossglockner passet i Österrike och till dig som tittade på filmen i förra blogginlägget kan vi meddela att vi var långt ifrån ensamma om att vilja åka över där denna strålande julidag. Eftersom det var en hel del trafik så var det inte helt lätt att få till symfonin i kurvor, men vi fick till det hyggligt emellanåt. Däremot var känslan och vyerna så bra som vi hoppats på och vi slog vårt höjdrekord på motorcykel rejält när vi fikade på Edelweissspitze och GPSen visade 2568 möh. 

Vi fick mersmak och siktade in oss på Stelvio passet i Italien som skulle vara ännu högre och vi fick ett nytt höjdrekord på 2796 m. Vägarna upp till Stelvio verkar användas som träning inför Giro d’Italia, vi tappade snabbt räkningen på hur många cyklister vi körde om i uppförsbackarna! 

Nu är vi högt uppe
Intressant väg ner från Stelvio

Vi fortsatte och klämde även Gavia passet av bara farten men nu började regnvädret komma ikapp oss. Troligen samma som ställde till det lite längre upp i Europa. Vi verkade vara i kanten av regnet och försökte köra ifrån det söder ut, vi lyckades inte helt. Hursomhelst blev vi i alla fall nertryckta så långt som till Verona i Italien.

Tommasis Villa Quaranta i Verona

Sedan dess har vi hållit oss här nere för att undvika regnet över alperna och det har fungerat bra. Vi fick en fin tur över till Frankrike och körde genom Frankrikes Grand Canyon ”Verdon Gorge” och åkte även en bit på ”Route Napoleon”.

Jeanette blev engagerad som fotograf
Lavendel i full blom

Vi tog tillfället i akt och hälsade på Åsa och Odd som håller till utanför Nice. Åsa är före detta arbetskamrat med Jeanette och för drygt 3 år sedan startade Åsa Klimakteriepodden. Den berör förstås inte alla våra läsare, men vi vill slå ett slag för den! Passa också på att kika in på @klimakteriekocken (Instagram), där finns tips till alla.

Nu ser det ut som att vi rundat regnet och kan ta oss torrskodda upp till Treguier där båten byggs och äntligen få se den. Om allt går väl räknar vi med att vara där på tisdag. 

Jeanette & Fredrik

Sehr schön

Vi börjar i Sverige där vi i Vadstena fick lära oss att vi har tre svenska helgon, alltså helgonförklarade av påven. Vi som trodde att vi bara hade den heliga Birgitta. Två av de tre kan du googla dig till men den tredje är ny och vi kan inte hitta något på Google. Så vem är då vårt tredje helgon, egentligen vårt andra, jo det är Katarina, Birgittas dotter. Uppfattningen var att hennes helgonförklaring avbröts när Sverige bytte från att vara katoliker till att bli protestanter. Men för några år sedan skrev några Vadstenapräster till Vatikanen och frågade om de kanske kunde ta upp och slutföra Katarinas helgonförklaring. Det överraskande svaret kom ganska snabbt, att det behövdes inte göras eftersom Katarina redan är helgonförklarad. Den sista av våra tre är Elisabeth Hesselblad.

Vadstena Slott
Ales stenar hanns även med
innan vi spände fast på färjan

När det gäller vädret har det varit ömsom vin ömsom vatten i form av regn. Så vi håller med Ledin ”genom ett regnigt Europa”. Det positiva är att det bara regnat varannan dag och nu börjar vi bli riktigt snabba på att få på regnkläderna och som det ser ut i veckan som kommer så får vi fortsätta med denna exercis. Har man tänkt tanken så är det bara att klä på sig, precis som när vi seglar. Har man tänkt tanken på att ta ett rev i seglet så är det bara att göra det!

Resan genom Tyskland har varit mycket intressant dels historisk med besök i Stralsund. Här låg Sveriges administration i nästan 200 år (1648 till 1815) när vi svenskar höll på nere i Europa och Stralsund var svenskt.

Det andra intressanta är rent mänskligt för här är det munskydd som gäller, inte ute på gatan men så fort man går in. Så folk håller på med sitt munskydd upp och ned, av och på hela tiden. På restaurangen behöver du inte ha munskydd när du sitter vi bordet, men reser du på dig för att gå på toaletten så måste munskyddet på. När vi kom ner till Bayern räckte det inte med de sjukhusmunskydd som vi fick på färjan mellan Ystad och Sassnitz. Här måste vi ha bättre grejer, det är FFP2 klass som gäller annars kan det bli 200 Euro i böter! Olika regler i olika delstater. Men de handskas likadant med dem, upp och ned i fickan och kladdar runt med dem hela tiden. Vi har lite svårt att förstå att de kan tro på att det fungerar som de håller på och kladdar med dem. Men de verkar tro på det och att hålla avstånd verkar helt okänt!

I går lördag fick vi en fantastisk dag över till Österrike och vi turistade Örnnästet både det verkliga och filmens.

Örnnästet
Mäktigt
Filmens Örnnäste
Ingen dålig utsikt här heller

Vi tog oss sedan till den vackra byn Hallstatt som är så vacker att kineserna har kopierat den och byggt en exakt replika i staden Louyang. Hallstatt är inte bara vacker och finns med på UNESCOs Världsarvslista, utan har också världens äldsta saltgruva och i den hittades 2004 en trätrappa som gruvarbetarna använde för ca 3 350 år sedan!

Hallstatt – Världens vackraste by?
Byn bjöd på kallt bad
och hotellet på kall öl

I dag söndag regnar det till och från här i Hallstatt och vi ligger still och laddar inför morgondagen. Då ska det bli fint väder och vi ska åka Grossglockner passet, som står högt upp på en motorcykelåkares ”bucket list”. Titta på filmen och vi tror du kommer att förstå.

Jeanette & Fredrik 

Båten – ”Here we come”

Då var sillen uppäten, snapsen slut och vi har sjungit färdigt för denna midsommar, det var kanske att ta i lite, men vi hade det mycket trevligt.  

Säkra före det osäkra midsommarlunch inne.
Familjen Larsson anslöt till kvällen
Efterfest på Jönssons balkong
På söndagen var det Bouleturnering – tjejerna mot killarna.

Gamla stan fick sig ett besök när Åsa och Erik tog oss med på en stadsvandring med guide och allt samt en avslutande middag i gränderna för att fira den historieintresserade 60 åringen. Vi brukar säga att vi vill lära oss någonting nytt varje dag och vi lyckas väl så där med det. Men denna dag hände det! Förutom att vi fick en del historieluckor ifyllda så fick vi stifta bekantskap med Järnpojke eller Pojke som tittar på månen som statyn heter. Vi hade inte en aning om denna lilla staty med nästan kultstatus, folk stickar halsdukar, mössor och skänker pengar till den. Dessutom sägs det att man får tur om man klappar honom på huvudet. Om det nu är någon mer som vill få tur, så sitter han på Bollhustäppan bredvid finska kyrkan intill slottet. Han är Sveriges minsta offentliga monument (15 cm) så förvänta dig ingen stor pojke. Mer att läsa om Järnpojke https://www.svd.se/for-stadens-minsta-skulptur-verkligen-tur-med-sig

Där är lilla pojken
Kusinerna har även hunnit med att gratta.

I morgon sätter vi oss på hojen och tar sikte på Europa för att så småningom komma ner till Treguier och Boréal och äntligen se båten! Planen är att ta omvägen via Alperna, så det kommer ta sin lilla tid. Nu kanske du tänker att det inte är så smart att tala om att vi reser bort med tanke på inbrottsrisken. Men vi har två vakthundar i form av Fredrik föräldrar som ligger i sin hundkoja (husbil) i skuggan utanför huset. De är visserligen betrodda med att bo inne i huset men de föredrar sin koja.

Vakthundarna

Vi ska försöka skicka lite vykort (inlägg) under resan och om de skulle se konstiga ut så är det för att vi skickar dem från mobilen.

Jeanette & Fredrik