Nu är äventyret ”Hemsegling” till ända, vi har inte hunnit reflektera så mycket, men idag känns det lite sorgligt – maken åkte till jobbet 0545 och det regnar ute. Som tur har jag haft sällskap av Ebba och Erik på morgonen.
Men igår var det jättekul att träffa barnen och familjen efter 5 veckors frånvaro! Vi firade mamma på morsdag och även jag blev firad med rosor från Ebba och Erik, så jättegulligt av dem.
I lördags hämtade vi upp Christel och Johan i ett blåsigt Stavsnäs och till Träskö-Storö fick vi fin segling. Johan njöt när han styrde fram över havet och ögonen lös sådär underbart som det kan göra när någon njuter fullt ut. Jodå Christel njöt också, men hon är inte lika redo att skaffa segelbåt. På Träskö-Storö mötte vi upp och ankrade i en vik bredvid Jessica och Fredrik (syster/svåger och deras båt heter Finally). Vi öppnade genast champagnen vi sparat från Cherbourg och skålade för Bushpoints jungfrufärd. Det blev en allvarets ögonblick.
Under eftermiddagen bastade Fredrik & Fredrik och eftersom vi låg för ankare så tog de svågerns jolle till bastun (vi har ingen jolle ännu). Min Fredrik var så nöjd att få basta och doppa sig i havet! Morgonen därefter var det nära att Finally blev av med sin jolle som slitit sig i den hårda blåst som rådde! Fredrik slängde sig modigt i det 10-gradiga vattnet, simmade och räddade jollen!
Igår seglade vi den sista delen och på Ytterby brygga (Resarö) stod Erik från YRC och hans barn Tilde och Valter och vinkade välkomna hem – gud så rörda vi blev! På hemmabryggan mötte bror Johan och svägerska Isabel och deras hund Jackson upp oss med ett varmt välkomnande i regnet. Mamma och pappa väntade klokt under tak.
Så var det slut för denna gång…