Vi fortsätter norr ut

Vi fick en snabb segling norr ut från St Lucia till Martinique och i Schoelcher kom vi i kapp Marie och Anders på s/y Cavatina. De låg ankrade där för att släppa av Anders bror och fru som varit och hälsat på och nu var det dags för dem att åka hem. Ombord på Cavatina bjöds vi på nybakade
semlor, jättegott, och mandelmassan hade gästerna haft med sig från Sverige.

Semelkalas med Anders, Lena och Lars och bagaren Marie som inte syns i bild

Vi gjorde en snabbvisit i Martiniques huvudstad Fort de France för att proviantera och sprang då på kyrkan med ett torn av Eiffel. Vi har lite motstridiga uppgifter, en källa säger att det var Eiffel som designade och Picq som byggde. Hursomhelst, tornet var vackert och klart Eiffelinspirerat. När vi var klara i Fort de France tog vi upp ankaret och seglade vidare till Rousseau som är huvudstaden på Dominika.

Fort de France

Kyrka a la Eiffel

Det sägs att Dominika är den enda ö i Karibien som Columbus skulle känna igen om han kunde återkomma hit, och kanske är det sant för ön är inte speciellt exploaterad, här finns t ex inte så många lyxhotell, eller hotell för den delen och ingen marina.

Regnskogsblommor

Trädskulptur

Dominika är utflykternas ö och här finns ekoturism och många vandringsleder. Självklart har vi varit runt på ön. Vi har besökt Kalinago Territory, ett reservat för indianer som ursprungligen kom från Sydamerika och de kallas även för Caribs.

En äkta Kalinago

 Kokosvatten

Vi har vandrat till flera av Dominikas 365 vattenfall, ja, de säger att det finns så många här! En dag åkte vi runt på ön med Sea Cat (Octavius) och hans bror Henderson, som var på besök från Tyskland där han bor sedan 18 är tillbaka, och det var en fin upplevelse. Sea Cat känner sin ö och visade på både växter och kryddor och eftersom allt verkar växa vilt stannade han många gånger och visade oss allt möjligt gott och ätbart.

Naturdusch! Fredrik, Marie & Henderson

Sea Cat bjuder på smakprov

Nya smakprov införskaffas

Cricketstadion sponsrad av Kina, de sponsrar mycket i Karibien undrar varför?

Vi passade också på att snorkla vid champagnerevet, revet kallas så för det kommer bubblor från botten, det är vulkanisk aktivitet och på vissa håll kunde vi känna hett vatten. Det var en annorlunda snorkling, men det som toppade den dagen var det spontana pool partyt i regn som vi och vår guide Mr Bean startade. Poolen är ett avgränsat område vid stranden, där det kommer varmt/hett vatten ut genom sanden. Där låg vi och partade tillsammans med gäster från ett kryssningsfartyg som bestämde sig för att parta med oss. Det första gänget från ett annat kryssningsfartyg doppade bara tårna och sedan hade det gjort utflykten de skulle för den dagen kändes det som…

Badtunna a la Dominika

På vägen upp från Rousseau till Portsmouth på norra Dominika, passerade vi 10 000 nm sedan vi hämtade båten i Frankrike. OCH detta på mindre en två år och det vi tycker är ganska bra kämpat så vi bjöd in Marie och Anders från s/y Cavatina för att fira med champagne.

Många sjömil har det blivit

Fredrik fyllde år den 11 mars och då bjöd s/y Cavatina på middag på strandrestaurangen där det sjöngs födelsedagssånger för Fredrik på både på svenska och engelska. Ett stort tack för detta!

Här i Portsmouth har det regnat till och från mer eller mindre hela tiden och det var lite mening med det tror vi. Saltvattnet blev avspolad från båten, vi hann skriva på bloggen och samt baka smulpaj till Fredriks födelsedag samt göra några filmer som vi ska lägga upp när vi får bra wi-fi.

Here we come!

Tät trafik på Indian River

Vår guide Martin/Providence

Gissa filmen…

I morgon bär det av uppåt mot Guadalupe som tillhör Frankrike och vårt första stopp blir antingen ön Isle des Saintes/The Saintes eller Marie-Galante lite beroende på var vinden och vågorna tycker vi ska åka.

Jeanette & Fredrik

Som avslutning lite fler bilder från vårt besök på Dominika.

Konstiga träd med hängande rötter

Parkera inte för nära träd när det är orkan på gång

Middleham falls det högsta på Dominika

Ett svalkande bad

Vattenfallen Mama and Papa, Mama är het och Papa är sval

Tillbaka på ruta ett

Så nu är vi tillbaka där vi började i Karibien, nämligen i Rodney Bay. Vi vände på Grenada och på vägen upp återbesökte vi några favoriter. Men vi gjorde också en ny bekantskap och det var Petite Saint Vincent. Den ligger strax utanför Union Island och är en privat ö med en semester resort. Alldeles i närheten ligger kanske den mest fotograferade ön i detta område, Mopion Island som är en ytte pytte liten sandö med bara ett parasoll.

Mopion Island

Sedan blev det naturligtvis ett stopp på Tobago Cays igen och denna gång var det helt vindstilla. Så det blev mycket snorkling ute på revet och det var som att simma i ett akvarium.

Helt stilla på Tobago Cays

Ett annat ställe som vi gillar är Marigot Bay och där ingår hotellets alla faciliteter i hamnavgiften. Vi passade på att gymma och bada i poolen och eftersom de har ett mycket bra Wi-Fi så har vi tittat på ”På Spåret” på SVT Play.

Vi gjorde ett stopp i Bequia också

Promenaerade till fortet och tog kort över Admiralty Bay/Bequia

Och en promenad till ”Pottery” gjorde vi denna gång

Här i Rodney Bay har vi roat oss med att städa och byta toalettpump, det senare är ett ganska regelbundet jobb som vi gör ca varannan månad och rensar samtidigt rören med ”white vinegar” som är 5%-ig ättika och rören blir som nya.

Sedan har vi även umgåtts med Litsmars som också de är från Resarö. De korsade Atlanten 2012 och sedan sommaren 2016 är deras båt i hemmahamn. Nu är de här på semester och återser några av sina favoritöar.

Rompunch på Litsmars balkong

Efter närmare 3 månader i Windward Islands är det så dags för oss att lämna och gå till Leeward Island. Vi ska bara göra ett snabbt provianteringsstopp på Martinique sedan vidare till Dominica där Leeward börjar.

Jeanette & Fredrik

Vändpunkten

Grenada blir vår sydligaste ö för denna gång och nu är det dags att vända norr ut. Vi har bl a ankrat i Prickly Bay som är en populär ankringsvik och där finns ett stort seglingscomunity. De har ett radionät som sänder varje morgon på VHF kanal 66 och där avhandlas olika saker t ex hälsas nyanlända båtar välkomna och de som ger sig av har möjlighet att säga hejdå via radion. En morgon höll vi på att sätta kaffet i halsen för det var en båt som ville säga hej då, för nu var det dags att röra på sig – efter 8 år!

Frukt-, grönsak- och kryddmarknad

Även här finns det en ombudsman – Kul med svenskt låneord!

 I Prickly Bay har vi umgåtts med våra kanadensiska OCC- (Ocean Cruising Club) kompisar Helen och Niel på Milvina och vår estniske ensamseglare Arno dök upp som gubben i lådan. Honom har vi inte sett sedan Cascais i Portugal, så nu har vi en inbjudan till Estland i höst. Arno dök upp när vi satt och småpratade med Monika och Tommy på Sunbeam och dem har vi inte sett sedan Lanzarote. Så du förstår att även seglingsvärlden är liten.

Promenadvägen till St George från Port Louis

Grenada har varit både en fransk och engelsk koloni och så sent som 1974 blev de självständiga från England. På Grenada bor det 110 000 personer och ön är den största inom Windward Islands. Vi ville se så mycket som möjligt av ön så vi hyrde bil och såg oss omkring.

Fredrik hittade en kollega på ön

Under två dagar körde runt på ön i två olika bilar. Vår första hyrbil hade lite jobbigt i uppförsbackarna och när det var riktigt brant kunde vi gått fortare, så vi var tvungna att byta till en som det var lite mer sprutt i, och den var något gungig eftersom stötdämpana bak hade sett sina bästa dagar. På Grenada är det vänstertrafik och vägarna är krokiga och med många potthål, vägren består oftast av ett väldigt smalt och djupt dike eller ett stup. Grenadierna kör som biltjuvar, de tutar och kör om både i kurvor och i uppförsbackar. Detta i kombination med vänstertrafik ger en viss puls höjning för både förare och passagerare

St George sett från Fort Fredrik

Vi var naturligtvis tvungna att besöka Fort Fredrik fast det var inte speciellt mycket att se men vi fick en bra utsikt över huvudstaden St George. Vår guide Alice in Wonderland berättade bl a om orkanen Ivan som orsakade mycket stor förödelse år 2004. 80% av Grenadas infrastruktur ödelades, kryddindustrin och turistnäringen drabbades hårt och 90% av alla hus förstördes. 300 fångar flydde när fängelset från 1800-talet kollapsade, men efter 14 dagar återvända samtliga fångar frivillig.  De insåg att de hade bättre möjligheter att överleva i fängelset eftersom man där har självhushållning. Vi gjorde även en hike till Concord Falls och tog oss fram till det övre fallet och det finns dokumenterat i filmen nedan.

Alice in Wonderland tv i bild

Och till sist var vi på chokladprovning på Belmont Estate.

Chokladläraren

Chokladtorken