På något vis hamnade vi i någon form av mentalt vakuum efter Atlanten överfarten, vi har saknat vår upptäckarglädje och nyfikenhet. Det är först nu som vi förstått att det nog var en större mental påfrestning än vad vi trott att göra denna överfart. Men nu efter att vi haft vänner på besök har vi återfått både nyfikenhet och upptäckarglädje. I helgen hyrde vi bil och körde runt på Martinique och turistade. Vi var inte ensamma, på söndagar verkar halva Martinique vara ute och träna för Tour de France, de cyklar t o m på motorvägarna.

Bilder från Saint James Romdestilleri

Nu är båten iordning, putsad och fejad både invändigt och utvändigt. Vi har även bytt pump på water makern eftersom den minskat avsevärt i kapacitet. Schenker skickade en ny pump på garantin och den kom efter bara 3 dagar från Italien. Fin service!

Vi har även passat på att bunkrat massor av mat och dryck, så nu är vi redo att ta oss an södra Karibien. Det är på de franska öarna som man ska passa på att handla eftersom de har relativt humana priser och ett stort utbud.

Imorgon lämnar vi Martinique och styr söder ut. Vårt första stopp blir Rodney Bay där vi hoppas på att kunna ladda upp Atlanten filmen och på att möta upp med några vänner som vi inte sett sedan Spanien.

Här kommer en gästblogg från våra vänner Christel och Johan som seglade med oss under 10 dagar. Det var jättekul att ha dem ombord!

För er film lovers så är Atlantenfilmen klar, nu ska vi bara lyckas att få upp den på nätet och filmen är låååååååång!

Äntligen nyår igen!

Sedan några år har vi firat nyår med Jeanette och Fredrik, hemma hos dem eller hos oss. I år var det dags att fira hos Liljekvistarna, dvs ombord på Bushpoint i Karibien. Nyårskvällen firades i viken vid Sainte Anne på Martinique. Jeanette och Fredrik sken upp av att möta civilisationen vid ankomsten till den charmiga lilla staden, medan vi som kommit direkt från Stockholm tyckte att det var enkelt pittoreskt. Perspektiven och referensramarna skiljer sig numera åt.

Det gör de även ombord. Johan tyckte att det var ett stort äventyr att komma ombord, få vara på vatten som är större än Furusundsleden och dyka på ankaret. Jeanette och Fredrik som nyss korsat Atlanten gav mig med ett förlåtande leende titeln Lätt-matrosen. Christel fick inte någon titeln, men tog snabbt på sig rollen som ruffhäxa, hantlangare och kuttersmycke på fördäck.

Ett riktigt trevligt nyår följdes av nedslag i flera fina vikar på Martinique med kortare upptäcktsfärder i land.

Hej o hå va det går över böljan blå, jag (Christel) hade ju liksom inte seglat förut och helt plötsligt så skulle jag över passagen mellan Martinique och St Lucia. För mig var det lite läskigt emellanåt men efter att ha sett både Jeanette och Fredrik sova och Johan vid rodret med ett leende som täckte hela kroppen så kändes det lite lugnare.

 

Vi tog sikte på Marigot Bay där Jeanette och Fredrik hade spenderat några dagar tidigare. Det är en mycket trevlig vik med ett konstant flöde av den ena yachten större än den andra. Vid poolen kan man njuta av fruktspett och kokosvatten. Kvällarna spenderade vi på trevliga restauranger och med spel. Fredrik är grym på memory och har även sopat mattan med oss i frågesport.

Det finns mycket att imponeras av när man får möjlighet att segla i Karibien. Det klara vattnet som är 29 grader, värmen i luften, ett grönt och frodigt landskap. Bra mat, en fantastisk fin båt tillhör också de riktigt höga kvalitéerna. Det toppas dock av ett fantastiskt värdskap från Jeanettes och Fredriks sida. Skratten, samtalen och vänskapen är trots miljön den stora behållningen som vi är så tacksamma för.

Tack för ett härligt minne för livet!

Christel och Johan

I Marigot Bay låg vi kvar några dagar för att kurera Fredriks mage som bestämt sig för att byta ut hela bakteriefloran mot den karibiska. Det tog några dagar men det gick ingen nöd på oss, för om man betalar $ 30 US för en mooring/boj så får man tillgång till lyxhotellets alla faciliteter som pool, gym och till och med roomservice ut till båten. Värre ställen kan man vara på för en tarmsköljning.

Sedan var det dags att segla vidare till Bequia och Admirality Bay. På vägen dit såg vi vid ett par tillfällen delfiner utanför ön St Vincent och Jeanette filmade entusiastiskt. Men tyvärr ser delfinernas lek inte lika roliga ut på film som vi verkligheten.

Bequia har genom åren blivit ett skandinaviskt tillhåll kring jul och vi var drygt 80 personer som tillbringade julaftonskvällen tillsammans på stranden. Istället för julmat bjöds det på grillad kyckling, gris eller hummer och tillsammans sjöng vi jul- och snapsvisor och blev lite nostalgiska. Julmat åt vi däremot på lunchen tillsammans med Carina & Conny på Ultimo och med gemensamma krafter fick vi ihop ett härligt julbord med julskinka, två sorters inlagd sill, köttbullar och Jansons frestelse. Vi började med kall Dufvenkrooks Originalglögg och pepparkakor medan ”Kalle Anka firar jul” rullade på projektorn, så det blev en bra julafton fast vi saknade förstås barnen och våra familjer.

På julaftons eftermiddag fick vi även vara med om vigsel mellan Mona & Per som vi träffade i Rodney Bay. Bröllop är så romantiska!

De sk ”julvindarna” fortsatte att blåsa starkt men så två dagar före nyårsaftonen kunde vi lämnade Bequia och segla upp förbi St Vincent och efter 13 timmar slängde vi ankaret för natten i Rodney Bay/St Lucia. Dagen efter fortsatte vi upp till Martinique där vi hämtade upp våra vänner Christel & Johan. Vi är jätteglada för att de kom så att vi fick fira också detta nyår tillsammans!

Gott nytt 2017!